Ny forskning visar: Köldknäppar kan innebära ökad risk för hjärtat

Snabba temperaturfall är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt. Det visar en studie på över 230 000 hjärtinfarkter i Sverige, baserad på SWEDEHEART, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar. Även för personer med hjärtsvikt kan köldknäppar kopplas till en ökad risk att dö, visar en annan studie.

– Vi ser att plötsliga temperaturfall är kopplade till en ökad risk både för att få hjärtinfarkt och för de som har hjärtsvikt att avlida eller att hamna på sjukhus. Klä dig därför varmt och var försiktig om du ska ut i kyla, särskilt om du är äldre eller har hjärt-kärlsjukdom, säger Stefan Agewall, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.

I en ny studie har forskare analyserat alla hjärtinfarktsfall i Sverige mellan 2005 och 2019 – totalt 233 617 fall. Genom att koppla dagliga temperaturdata från SMHI till patienternas bostadsområden kunde forskarna se hur snabba temperaturförändringar kan kopplas till ökad risk för sjukhusinläggningar för hjärtinfarkt. Resultaten visar att snabba temperaturfall ökade risken för hjärtinfarkt efter 2–3 dagar. Effekten var tydligast under årets kallare månader och risken var något högre hos män och personer med diabetes.

– Vi ser att det inte bara är extrem kyla som kan belasta hjärtat, utan hur snabbt temperaturen ändras. Vid hastiga temperaturfall ökar blodtrycket och hjärtat får arbeta hårdare, vilket kan bidra till att en hjärtinfarkt utlöses hos personer med sårbara kärl, säger Stefan Agewall.

En liknande koppling syns också hos personer med hjärtsvikt. I en annan studie, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA, syntes ökad risk att dö både vid ovanligt låga och ovanligt höga temperaturer. Effekten var störst vid kyla. Studien omfattade drygt 250 000 personer med hjärtsvikt som avled mellan 2006 och 2021. Särskilt utsatta var män, personer med diabetes och personer som använder vätskedrivande läkemedel. Båda studierna visar små men statistiska associationer, inte orsakssamband, men pekar på att temperaturväxlingar kan innebära ökad risk för sårbara grupper.

– Den här forskningen visar att hjärtat kan påverkas mer än många tror när temperaturen plötsligt faller, särskilt hos äldre och hos personer med en hjärt-kärlsjukdom. Ta det därför lite extra försiktigt om du ska ut i kylan och skotta snö. Klä dig varmt, undvik hastiga ansträngningar och var uppmärksam på hur du mår, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se


Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Stefan Agewall, professor i kardiologi vid Karolinska institutet

Fakta: Fem tips – så skyddar du hjärtat i vinterkylan (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Klä dig varmt: Skydda huvud, händer och fötter. Att inte utsätta kroppen från extrem kyla minskar risken för blodtrycksökning och belastning på hjärtat.
2. Undvik plötslig ansträngning utomhus: Kyla kan öka blodtrycket och belastningen på hjärtat, särskilt vid fysisk ansträngning, vilket ökar risken för hjärtinfarkt.
3. Håll dig aktiv inomhus: Måttlig fysisk aktivitet främjar blodcirkulation och hjärthälsa, även under vintermånaderna.
4. Var uppmärksam på symtom: Sök vård snabbt vid bröstsmärta, tryck över bröstet eller andfåddhet. Att reagera snabbt kan vara avgörande för att undvika allvarliga hjärtkomplikationer.
5. Håll koll på väderprognosen: Att vara medveten om kommande köldperioder och planera för att undvika dem kan minska risken för hjärtpåverkan.

Fakta: Studie om temperaturfall och hjärtinfarkt
Titel och länk: Short-term exposure to ambient temperature variability and myocardial infarction hospital admissions
Publicerad: PLOS Medicine, 20 maj 2025
· Bygger på 233 617 hjärtinfarkter i Sverige 2005–2019. Forskarna har använt utomhustemperatur vid bostadsadress som mått på exponering, vilket inte nödvändigtvis speglar individens faktiska köldexponering.
· Visar att snabba temperaturfall är förknippade med en ökad risk (0,2-1%) för hjärtinfarkt, särskilt efter 2–3 dagar.
· Effekten syns i hela landet, oavsett var man bor.
· Män och personer med diabetes var särskilt sårbara vid temperaturförändringar.
· Även snabba temperaturökningar var kopplade till ökad risk samma dag.

Fakta: Studie om temperatur och dödlighet vid hjärtsvikt
Titel: Short-Term Exposure to Low and High Temperatures and Mortality Among Patients With Heart Failure in Sweden
Publicerad: JAMA Cardiology, 22 oktober 2025
· Omfattar över 250 000 personer med hjärtsvikt som avled 2006–2021.
· Både ovanligt låga och ovanligt höga temperaturer var förknippade med ökad risk för dödlighet, tydligast vid kyla.
· Sambandet för höga temperaturer har blivit starkare under senare år.
· Extra sårbara grupper var bland annat män, personer med diabetes och personer som använder vätskedrivande läkemedel.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4 800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva. Detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symtom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Minst 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Drygt 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling vid hjärtsvikt, exempelvis ACE-hämmare, SGLT2-hämmare och ARNI.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.