Ny forskning visar: Långvarig smärta efter hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid

Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en ökad risk att dö i förtid. Det visar en ny studie baserad på Swedeheart, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar. Enligt studien är fortsatt smärta ett år efter hjärtinfarkt en lika viktig riskfaktor som rökning på befolkningsnivå.

– Vi fann att patienter med svår smärta hade upp till 70 procent högre risk att dö under uppföljningen jämfört med dem utan smärta. Studien visar att långvarig smärta bidrar till dödligheten i liknande omfattning som rökning, högt blodtryck och diabetes, säger Johan Ärnlöv, professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet.

I studien har forskarna undersökt om smärta ett år efter hjärtinfarkt kan utgöra en ökad risk att dö i förtid. Studien omfattar 98 441 hjärtinfarktpatienter i åldrarna 22–79 år, och bygger på data från Swedeheart. Smärtan mättes ett år efter infarkten med hjälp av ett standardiserat frågeformulär och deltagarna följdes i upp till 16 år.

Resultaten visar att nästan fyra av tio (38 procent) av patienterna rapporterade måttlig smärta ett år efter infarkten, medan 5 procent uppgav extrem smärta.

– Studien visar att även yngre, normalviktiga patienter utan andra symtom hade ökad risk för död om de uppgav att de hade smärta. Det gäller också dem som inte hade ont i bröstet, vilket tyder på att långvarig smärta – oavsett var i kroppen – är en risk som ofta förbises inom hjärtsjukvården, säger Johan Ärnlöv.

Forskarna konstaterar att det är vanligt med smärta efter hjärtinfarkt och att läkare som behandlar patienter med genomgången hjärtinfarkt bör se smärta efter ett år – oavsett var i kroppen det gör ont – som en riskfaktor och ta med den i beräkningen i arbetet med att utforma individualiserad hjärtrehabilitering.

– Nu behövs fortsatt forskning om orsaken till varför patienter med långvarig smärta har en ökad risk att dö i förtid – något som kan få stor betydelse för folkhälsan, både i Sverige och internationellt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Johan Ärnlöv, professor i Allmänmedicin vid Karolinska Institutet, distriktsläkare Norslunds vårdcentral i Falun

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Self-reported pain is associated with a poorer long-term prognosis in patients with myocardial infarction: A SWEDEHEART study
Resultat: En studie vid Högskolan i Dalarna visar att långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Enligt studien är smärta en lika viktig riskfaktor som rökning, övervikt och diabetes. Manliga patienter med svår smärta hade upp till 70 procent högre risk att dö under uppföljningen jämfört med dem utan smärta. För kvinnor var det 31 procent.
Tidskrift: IJC Heart & Vasculature, 18 juni 2025

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror:Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4 800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.