Ny forskning visar: Många fler får hjärtklaffen utbytt via ljumsken

Införandet av metoden att byta hjärtklaff med hjälp av kateter via ljumsken har ökat kraftigt under det senaste decenniet, från 307 ingrepp år 2013 till 1 851 ingrepp år 2023, visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. För patienterna innebär utvecklingen att fler får behandling och en lägre risk för komplikationer och död.

– Att byta klaff med hjälp av kateter gör att fler kan erbjudas behandling av förträngning i aortaklaffen (aortastenos). Även personer som tidigare bedömdes vara för sköra eller ha för hög risk för operation kan behandlas idag, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Aortastenos är en förträngning eller förkalkning av en hjärtklaff och är den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i västvärlden. Mellan 2 och 7 procent av personer över 65 år drabbas. Förekomsten ökar med stigande ålder. Vid allvarlig aortastenos är prognosen mycket dålig utan behandling – mer än 6 av 10 dör inom fyra år om klaffen inte byts ut.

Ett kateteringrepp innebär att en ny aortaklaff förs in med hjälp av en tunn, böjlig slang (kateter) som går via blodkärl, oftast genom ljumsken, utan att bröstkorgen behöver öppnas. Den nya biologiska klaffen förs upp till hjärtat och expanderas på plats i den förkalkade aortaklaffen, som då trycks åt sidan och den nya klaffen tar över funktionen.

Kirurgiskt byte av aortaklaffen var länge standardbehandling, men 2008 infördes i Sverige metoden att byta klaffen med hjälp av kateter. Inledningsvis användes metoden främst för patienter som inte bedömdes klara öppen hjärtkirurgi, men i dag används den även hos patienter med låg risk.

Den aktuella studien bygger på data från kvalitetsregistret Swedeheart, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar, och omfattar 21 383 män och kvinnor med en medelålder på 77 år som behandlats för aortastenos i Sverige mellan 2013 och 2023. Under perioden genomgick 11 366 patienter klaffbyte med kateter och 10 017 patienter kirurgiskt klaffbyte.

Resultaten visar att antalet kateteringrepp ökade kraftigt under studieperioden – från 307 ingrepp år 2013 till 1 851 ingrepp år 2023. Andelen kateterbaserade klaffbyten steg samtidigt från 26 till 71 procent av alla ingrepp. Antalet kirurgiska klaffbyten var relativt stabila under studieperioden och uppgick till 800–1 000 ingrepp per år.

– Vår studie visar att många fler patienter med aortastenos får klaffbyte med kateter idag jämfört med för ett decennium sedan. Samtidigt har prognosen efter både kateterbaserat och kirurgiskt klaffbyte förbättrats över tid, säger Moman A. Mohammad, Specialistläkare och docent i kardiologi, vid Lunds universitet.

Forskarna betonar att fortsatt forskning, innovation och individualiserad vård är avgörande för att ytterligare förbättra resultaten vid behandling av aortastenos.

– Forskningen står inför flera viktiga utmaningar, särskilt när det gäller behandling av yngre patienter och personer med lång förväntad överlevnad, där ett livstidsperspektiv på klaffbehandling är centralt, säger Kristina Sparreljung.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Moman A. Mohammad, Specialistläkare och docent i kardiologi, vid Lunds universitet

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Percutaneous and surgical management of aortic stenosis in the SWEDEHEART registry (2013-2023): a nationwide observational study
Publicering: The Lancet Regional Health Europe, 3 november 2025

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7