Ny forskning visar: Ökande obesitas kan öka risken för barnastma

Förekomsten av astma ökar i Sverige. Nu visar ny forskning att obesitas (fetma) hos gravida kan öka risken för astma hos barnet, enligt en svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. I Sverige har obesitas bland gravida ökat kraftigt de senaste 30 åren.

– Vi fann att barn till kvinnor med låg utbildning hade en ökad risk för astma vid tre och sex års ålder. Mellan 20 och 30 procent av denna överrisk kunde förklaras med obesitas hos modern, säger Catarina Almqvist, professor vid Karolinska institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Förekomsten av obesitas (BMI 30 eller högre) hos gravida kvinnor i Sverige vid inskrivningen vid mödrahälsovården har ökat, från 7 procent 1994 till 18 procent 2024. Därmed är obesitas nästan tre gånger vanligare idag än för 30 år sedan för denna grupp. Andelen gravida kvinnor i Sverige med övervikt (BMI 25 eller högre) har gått från 28 till 47 procent under samma period, enligt Folkhälsomyndigheten.

I Sverige har cirka 5–7 procent av barn i sjuårsåldern astma och bland tonåringar är andelen 8–10 procent. Tidigare studier har indikerat att barn till mödrar med låg socioekonomisk status har högre risk att utveckla astma än barn till mödrar med högre socioekonomisk status.

Nu visar en ny studie vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden att moderns fetma och rökning under graviditet kan förklara en stor del av denna överrisk.

Studien är baserad på register och omfattar 1 265 933 barn födda mellan 2006 och 2018. Som mått på socioekonomisk position valde forskarna moderns utbildning. Genomgånget gymnasium eller kortare skolgång klassades som låg utbildning och universitets- och högskoleutbildning som hög utbildning. BMI räknades fram utifrån de uppgifter om längd och vikt som noterats vid mödrarnas första besök hos mödravården.

– Den här studien visar att unga kvinnor och blivande mödrar behöver stöd med enkla interventionsprogram som hjälp till en hälsosam vikt och att avstå från tobaksrökning. Detta kan i sin tur öka jämlik hälsa och minska risken för barn att utveckla astma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna poängterar vikten av att vården tillgängliggör enkla interventionsprogram som stödjer unga kvinnor och blivande mödrar till en hälsosam vikt och att avstå från tobaksrökning.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Catarina Almqvist Malmros, professor vid Karolinska institutet och barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn: Maternal BMI and smoking partly explain the association between maternal socio-economic position and offspring asthma
Tidskrift: Thorax, 28 oktober 2025

Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror:Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. I primärvården uppges 37 procent av patienterna ha otillräcklig astmakontroll. Cirka 5–7 procent av barn i sjuårsåldern har astma och bland tonåringar är andelen 8–10 procent. Närmare 120 personer avlider i astma varje år.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar, särskilt biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar för användning vid svår astma har utvecklats. Dödligheten i astma har minskat med närmare 45 procent sedan millennieskiftet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7