Ny forskning visar: Personer med rikare tarmflora har oftare stabilt blodtryck

Personer med rikare tarmflora hade oftare stabilt blodtryck än de med mindre varierad flora, det visar en ny studie från Uppsala universitet baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Fynden visar att mag-tarmbakterierna har koppling till regleringen av blodtrycket och i förlängning kan påverka risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier på området har fokuserat på blodtryck mätt enbart vid ett tillfälle. Vi har kunnat titta på mätvärden under ett helt dygn och kopplat ihop med mycket noggranna mätningar av tarmflorans sammansättning, säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som lett studien.

Forskarna analyserade data från 6 465 män och kvinnor 50‒64 år i SCAPIS i Uppsala och Malmö. Samtliga hade lämnat avföringsprov för analys av tarmfloran och genomgått blodtrycksmätningar. Av deltagarna fick 2 770 sitt blodtryck mätt vid ett tillfälle, medan 3 695 mätte sitt blodtryck under 24 timmar med bärbar utrustning.

Resultaten visar att personer med rikare tarmflora visade mindre variation i blodtryck än de med mindre varierad flora. Fyra specifika bakterietyper kunde kopplas till blodtrycksnivåerna – tre associerade med lägre blodtryck och en med högre. De tre bakteriearterna som var kopplade till lägre blodtryck har koppling till butyratproduktion, en mekanism som tidigare forskning visat kan påverka blodtrycksregleringen.

– Nu behövs mer forskning för att ta reda på om man genom att förändra tarmflorans sammansättning kan förhindra eller behandla högt blodtryck, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna arbetar nu vidare med att utreda hur bakterier i tarmfloran påverkar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon: 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: The association between the gut microbiome and 24-h blood pressure measurements in the SCAPIS study
Publicering: Communications Medicine, 7 juli 2025
Resultat: En studie ledd från Uppsala universitet och baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS visar att personer med en varierad tarmflora ofta har ett stabilt blodtryck. I sin studie fann forskarna också att fyra specifika bakterieformer var kopplade till blodtrycksnivåerna – tre var associerade med lägre blodtryck och en med högre. Fynden stärker tanken att mag-tarmbakterierna kan spela en roll i regleringen av blodtrycket.

Fakta högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni):Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Ett normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydliga symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd.Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var fjärde person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar: Forskningen har utmynnat i en lång rad läkemedelsgrupper som sänker blodtrycket genom olika verkningsmekanismer.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.