Ny forskning visar: Personer som upplever att de saknar kontroll över sitt liv lider mer av andnöd

Personer som i högre grad upplever att yttre faktorer som slumpen, ödet eller andra människors handlingar styr deras liv uppger andfåddhet i vardagen oftare än människor som upplever att de själva har makten att påverka sina liv. Det visar en ny studie baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Framför allt var känslan av att ha gett upp hoppet om ett förbättrat liv starkt kopplad till svårare andfåddhet. Våra resultat öppnar för nya möjligheter att förstå och behandla andfåddhet, inte bara som ett fysiskt tillstånd utan också som en upplevelse som påverkas av psykologiska faktorer, säger Max Olsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Tidigare forskning har visat att andnöd och andfåddhet påverkar den drabbades livskvalitet – många upplever begränsningar i vardagen och låg självskattad hälsa.

Mer än 28 000 män och kvinnor 50‒64 år ingick i studien där forskarna använde sig av data från befolkningsstudien SCAPIS. Graden av andnöd/andfåddhet skattades utifrån en standardiserad skala på mellan 0 och 4 där nivån 2 eller mer klassades som andnöd/andfåddhet.

Kontroll-lokus är ett begrepp inom psykologi som beskriver hur individer uppfattar orsaker till händelser i sina liv. Personer med ett internt kontroll-lokus tror att de själva har makten att påverka sitt liv och sina resultat. Personer med ett externt kontroll-lokus tror att yttre faktorer som slumpen, ödet eller andra människors handlingar styr deras liv och resultat.

Typ av kontroll-lokus definierades utifrån en rad påståenden som studiepersonerna kunde hålla med om eller inte hålla med om i varierande grad.

Studien visar en koppling mellan personer som upplever att de saknar kontroll över sina liv och större risk att lida av andnöd eller andfåddhet jämfört med människor som upplever att de själva har makten att påverka sina liv. Kopplingen sågs även efter att forskarna tagit hänsyn till underliggande sjukdom eller om personen har rökt eller inte.

– Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, och att ta fram skräddarsydda behandlingar så att fler får ett längre och friskare liv. Det är angeläget att vi fortsätter forska kring hur upplevelsen av kontroll påverkar både hälsa och välmående över tid, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna menar att dessa psykologiska faktorer kan vara viktiga för framtida behandlingar av andfåddhet som kan ge patienten bättre verktyg att hantera sina symtom. Det kan handla om kognitiv beteendeterapi (KBT) eller lungrehabilitering.

Nu planerar forskarna att i uppföljningsstudien i SCAPIS undersöka hur känslan av kontroll relaterar till hälsan på längre sikt.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Max Olsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Fakta om forskningsstudien
Studiens namn: Locus of control and breathlessness: a cross-sectional analysis of 28 730 people
Resultat: Personer som tror att yttre faktorer som slumpen, ödet eller andra människors handlingar styr deras liv lider i större utsträckning av andnöd än de som tror att de själva har makten att påverka sina liv. Det visar en studie vid Lunds universitet baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
Publicering: ERJ Open rersearch, 4 augusti 2025
Finansiering: Hjärt-Lungfonden är SCAPIS huvudfinansiär.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:

• Förebygga dem.

• Ställa bättre och tidigare diagnos.

• Påverka sjukdomsförloppet.

• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.