Ny forskning visar: Riskbruk av alkohol kopplad till andfåddhet och kronisk hosta

Riskbruk eller missbruk av alkohol är kopplat till andfåddhet och kronisk hosta. Det visar en ny studie från Lunds och danska Aalborgs universitet, baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Resultaten understryker vikten av att uppmärksamma alkoholvanor hos personer med lungsjukdomar som KOL.

– Alkoholens påverkan på lungornas hälsa har tidigare inte varit särskilt väl undersökt. Våra resultat visar att riskbruk av alkohol är kopplad till flera luftvägssymtom, försämrad livskvalitet och ökad andfåddhet. Det är en viktig signal till sjukvården att även fråga om alkoholvanor vid behandling av patienter med lungsjukdomar, säger Max Olsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Det är väl studerat att alkohol skadar kroppen, inte bara levern utan även hjärta, kärl och hjärna. Syftet med den aktuella studien var att undersöka kopplingen mellan alkohol och kroniskt nedsatt funktion i luftvägarna. Studien bygger på data från 25 424 män och kvinnor i åldern 50–64 år som deltagit i SCAPIS. Deltagarna genomgick undersökningar av lungfunktionen och självrapporterade sina alkoholvanor.

Resultaten visar att av samtliga deltagare hade 11 procent ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Bland personer med lungsjukdomen KOL var motsvarande andel 15 procent.

Forskarna fann en koppling mellan riskbruk av alkohol och mer andfåddhet, kronisk hosta och sämre hälsorelaterad livskvalitet. Kopplingen kvarstod även efter att hänsyn tagits till rökning, kön, BMI, ålder och samsjuklighet.

– Personer med kroniskt nedsatt lungfunktion och riskbruk av alkohol utgör en särskilt sårbar grupp. Nästa steg i forskningen är att genom uppföljningen av SCAPIS undersöka hur alkoholkonsumtion påverkar symtom och livskvalitet på längre sikt hos personer med allvarlig lungsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Eftersom det hittills funnits få studier inom området, menar forskarna att resultaten fyller en viktig kunskapslucka och understryker vikten av att uppmärksamma alkoholanvändning som en relevant faktor för andningssymtom, och allmänt välbefinnande, oberoende av rökning.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Max Olsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Associations between chronic airflow limitation, respiratory symptoms, and quality of life across alcohol use categories: a population based study
Resultat: En studie vid Lunds och danska Aalborgs universitet baserad på den stora forskningssatsningen SCAPIS visar att riskbruk och missbruk av alkohol är kopplat till symtom i luftvägarna som andfåddhet och kronisk hosta. Riskbruk var också associerat med sämre hälsorelaterad livskvalitet.
Tidskrift: Respiratory Medicine, 10 september 2025

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 kommer hälften av SCAPIS-deltagarna att undersökas på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL): är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20 - 25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 människor i Sverige rapporteras varje år ha KOL som dödsorsak, främst kvinnor. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.