Ny forskning visar: Skolmiljön påverkar astmasjuka ungdomars livskvalitet

Ungdomar vars astma förvärras i skolan upplever sämre hälsorelaterad livskvalitet, ökad oro för sin astma och upplever begränsningar i vardagsaktiviteter. Vilket i sin tur kan leda till skolfrånvaro, svårigheter att delta i idrottslektioner och känslor av utanförskap eller mobbning. Det visar en ny studie från Umeå universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Skolan är en plats där ungdomar tillbringar stor del av sin tid. Om miljön där förvärrar deras astma kan det få långtgående konsekvenser både för deras fysiska och psykiska hälsa, säger Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet.

Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Det finns flera faktorer i skolmiljön som kan förvärra astma, exempelvis dålig ventilation, damm, starka dofter, infektioner och stress. Samtidigt kan det vara utmanande för tonåringar att hantera sin sjukdom i skolmiljön, särskilt när man vill vara som alla andra och inte skylta med sin astma. Det kan göra att inhalatorer inte används i tid, vilket ökar risken för försämring.

Studien, som bygger på enkätsvar från barn i Luleå, Piteå och Kiruna som deltagit i den barnfokuserade delen av OLIN-studien sedan 2006, visar att ungdomar som upplever att deras astma förvärras i skolmiljön rapporterar sämre livskvalitet och mer sjukdomsoro. Den dagliga livsföringen påverkas, vilket i sin tur kan leda till skolfrånvaro, svårigheter att delta i idrottslektioner och känslor av utanförskap eller mobbning.

– Vi hoppas att resultaten kan bidra till ökad uppmärksamhet kring betydelsen av skolmiljön och att både den fysiska och psykosociala miljön kan förbättras. Den stora utmaningen är att kombinera en god astmabehandling med en skolmiljö som inte utlöser sjukdomssymtom, säger Linnéa Hedman.

– Vi vet idag mycket om vad som orsakar astma, men det finns fortfarande många obesvarade frågor. Genom fortsatt forskning kan vi få mer kunskap och förbättra diagnostiken och individanpassa behandlingar för de drabbade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet

Fakta om studien:
Studiens namn: Worsening asthma at school is associated with poor psychosocial well-being

Resultat: En studie ledd från Umeå universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden visar att ungdomar vars astma förvärras i skolmiljön riskerar försämrad hälsorelaterad livskvalitet och ökad sjukdomsoro samtidigt som deras dagliga aktiviteter påverkas.

Tidskrift: European Clinical Respiratory Journal, 22 maj 2025

Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symptom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror: Andelen självrapporterad astma är idag uppe i 12 procent av alla 16-84-åringar i Sverige, vilket innebär att cirka en miljon i åldersgruppen uppger att de lever med astma. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med 45 procent sedan millennieskiftet.

Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, fördjupa kunskapen om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, förbättra möjligheterna att förebygga försämringsperioder hos astmapatienter samt vidareutveckla råd om levnadsvanor för personer med astma.

Bästa sättet att undvika astmaanfall: Ta dina läkemedel och se till att astmamedicinen alltid är med, var rökfri och undvik rökiga miljöer, ät näringsriktig kost med mycket grönsaker och frukt, motionera regelbundet och undvik stillasittande, gå ner i vikt om du är överviktig.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.