Ny forskning visar: Stor minskning av hjärt-kärlsjukdom hos njursjuka

På tio år har andelen patienter med avancerad kronisk njursjukdom som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och blödningar minskat kraftigt. Trots den positiva utvecklingen är risken fortfarande betydligt högre att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för njursjuka än i den allmänna befolkningen. Det visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Personer med kronisk njursjukdom löper en mycket hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken i patientgruppen. Att vi nu ser en tydlig minskning av allvarliga hjärt-kärlhändelser visar att forskning och förbättringar i vården ger effekt, men resultaten understryker också att risknivån fortfarande är oacceptabelt hög jämfört med den övriga befolkningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Ungefär var tionde person i Sverige lever med kronisk njursvikt, ett tillstånd där njurarna gradvis förlorar sin förmåga att rena blodet. Vanliga orsaker är diabetes, högt blodtryck och övervikt.

Studien omfattar 54 700 patienter med avancerad kronisk njursjukdom som registrerades i Svenskt Njurregister mellan 2011 och 2021. Varje patient matchades med tio personer ur den allmänna befolkningen utifrån kön och födelseår. Forskarna följde deltagarna i snitt ett till två år och analyserade sjukhusinläggningar efter hjärtinfarkt eller stroke, dödsfall orsakade av hjärt-kärlsjukdom, proppbildning i vener och artärer samt blödningar.

Resultaten visar att under tioårsperioden minskade antalet allvarliga hjärt-kärlhändelser hos patienter med avancerad kronisk njursjukdom. I vissa fall sågs mer än en halvering av vissa hjärt-kärlhändelser i slutet av perioden jämfört med början av perioden.

Allvarliga hjärt-kärlhändelser minskade med 39 procent, blodproppar i pulsåder minskade med 28 procent, blodpropp i ven minskade med 57 procent. Större blödningar minskade med upp till 12 procent medans mindre blödningar ökade med 27 procent.

Trots den positiva trenden var samtliga utfall fortfarande betydligt vanligare bland patienter med avancerad kronisk njursjukdom än i den allmänna befolkningen. Den förbättrade utvecklingen ses trots att en allt större andel av patienterna lever med diabetes och fetma.

– Vi anser att nya och förbättrade behandlingar sannolikt har bidragit till resultaten, som effektivare dialysbehandling, ballongvidgning vid hjärtinfarkt, akuta behandlingar för att lösa upp eller avlägsna blodproppar vid stroke samt modern läkemedelsbehandling, där vissa läkemedel också har hjärtskyddande effekter vid njursjukdom, säger Juan-Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid hjärt–njursjukdom, Karolinska institutet.

Studien visar samtidigt att satsningar på forskning, vård och sekundär prevention kan göra verklig skillnad. Patienter med avancerad njursjukdom mår i dag bättre än för tio år sedan, vilket stärker incitamenten att fortsätta utveckla och investera i forskning och förebyggande insatser mot hjärt-kärlsjukdom.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Juan-Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid hjärt–njursjukdom, Karolinska institutet

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Studiens namn: Trends in Major Cardiovascular Events and Bleeding Among Patients with Advanced CKD: A Nationwide Swedish Study
Resultat: En studie vid Karolinska institutet visar att mellan 2011 och 2021 drabbades en allt mindre andel patienter med kronisk njursjukdom av hjärt-kärlhändelser och blödningar. Men andelen som drabbas är fortfarande betydligt högre än den i den allmänna befolkningen, vilket visar på behovet av ytterligare insatser för att minska riskerna.
Tidskrift: American Journal of Kidney Diseases, 16 oktober 2025

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.