Ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar: Obesitas nu vanligaste riskfaktorn hos vuxna med hjärtinfarkt

Obesitas (fetma) har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn hos vuxna i åldrarna 18–59 år som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige. Det visar en ny registerstudie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden, där över 44 000 personer följts efter att de fått en hjärtinfarkt. Studien visar också att kvinnor har fler riskfaktorer än män och en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

– Vi vet att unga som får en hjärtinfarkt ofta förlorar många år i förväntad livslängd. Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset

Studien visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller obesitas (definierat som BMI30 kg/m2). Den visar också att obesitas gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna som drabbas av hjärtinfarkt. Samtidigt som andelen rökare har minskat, har andelen personer med obesitas ökat kraftigt: från en av fyra 2006 till mer än var tredje 2021.

– Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson.

Forskning visar att män har betydligt större risk att drabbas av hjärtinfarkt än kvinnor – och att de drabbas tidigare i livet. Men den nya studien visar att kvinnor som får hjärtinfarkt har fler riskfaktorer, som högt blodtryck, diabetes och rökning, samt en högre risk för allvarliga hjärthändelser efter en infarkt.

– Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Moa Simonsson.

Forskarna planerar därför att gå vidare med att studera kvinnospecifika riskfaktorer för hjärtinfarkt.

– Den här studien ger oss viktig kunskap om hur riskfaktorer för hjärtinfarkt ser ut och hur de skiljer sig mellan kvinnor och män. Den typen av insikter är avgörande för att forskningen ska kunna utveckla mer träffsäkra metoder för att förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 235, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Trends in Risk Factors Among Young Patients with Acute Myocardial Infarction: A Nationwide Cohort Study
Publicering: European Heart Journal - Quality of Care and Clinical Outcomes, 26 maj 2025.
Typ av studie och population: Studien är en registerstudie och bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART, som Hjärt-Lungfonden är med och finansierar, samt flera nationella register. Studien omfattar 44 254 personer i åldern 18–59 år med förstagångsinfarkt, och 220 721 matchade kontrollpersoner från befolkningen.
Resultat: Studien visar att tre av fyra unga som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast obesitas, rökning eller högt blodtryck. Kvinnor hade fler riskfaktorer än män och sämre prognos efter infarkten. Den visar också att obesitas har gått om rökning som vanligaste riskfaktor, särskilt bland kvinnor.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.