Pressmeddelande -
Ny studie visar: Bad i isvak innebär låg risk för allvarlig arytmi bland unga
Ett snabbt dopp i iskallt vatten indikerar låg risk för allvarliga hjärtrytmrubbningar hos unga friska individer. Risken kan dock öka om man även doppar huvudet. Det menar forskare i en nyligen publicerad studie från Umeå universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.
– Våra resultat tyder på att risken för allvarliga arytmier är relativt liten för ungdomar som doppar sig i en vak under en mycket kort stund (max en minut), på villkor att de inte är mottagliga för hjärtrytmrubbningar. Det är emellertid viktigt att betona att risken ökar om huvudet hamnar under vatten, säger Anna Lundström, forskare och Läkare vid Umeå universitet.
Att doppa sig i iskallt vatten innebär en kraftig påfrestning för kroppen, särskilt för ovana vinterbadare. Köldchocken leder till snabb andning, sammandragna blodkärl samt en hastig ökning av puls och blodtryck. Denna reaktion, som styrs av det sympatiska nervsystemet (Kroppens “gas” som aktiveras vid stress eller ansträngning och höjer pulsen, skärper fokus och mobiliserar energi för att klara en utmaning), är som starkast under de första 30 sekunderna och avtar först efter ett par minuter.
Om ansiktet eller hela huvudet hamnar under vatten aktiveras dykreflexen, vilket i stället bromsar hjärtats rytm genom det parasympatiska nervsystemet (Kroppens “broms” som dominerar i vila och återhämtning och sänker pulsen, främjar matsmältning och hjälper kroppen att reparera och ladda om). När båda dessa system aktiveras samtidigt kan risken för allvarliga hjärtrytmrubbningar öka.
– Det är viktigt att forskningen kan bidra med kunskap om hur kroppen och hjärtat påverkas vid vinterbad. Den här studien ger värdefull vägledning kring risker och säkerhet vid bad i kallt vatten hos unga och friska individer. Det behövs även fler studier på äldre och på personer som har en underliggande hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studien omfattade 54 friska ungdomar i årskurs nio i Umeå. Deltagarna genomförde ett ansiktsdopp i tiogradigt vatten inomhus, 20 av dem gjorde dessutom ett kort helkroppsdopp i en isvak med tvågradigt vatten i som längst en minut. Under försöken bar ungdomarna EKG-utrustning och pulsmätare.
– Studien ger stöd till flera etablerade råd vid vinterbad: bada kortvarigt, undvik att doppa huvudet om du inte är van, och bada alltid tillsammans med andra. Detta är särskilt viktigt eftersom odiagnostiserad hjärtsjukdom kan öka risken för hjärtrytmrubbningar i samband med kallt vatten, säger Anna Lundström.
Resultaten visar att ofarliga extra hjärtslag var vanliga vid båda typerna av kallvattenexponering. Vid ansiktsdopp förekom även mer uttalade hjärtrytmrubbningar, samtidigt som pulssänkning var större än vid helkroppsdopp. Forskarna bedömer dock att risken för allvarliga arytmier är låg vid mycket kortvariga dopp i isvak, under förutsättning att individen är frisk och inte doppar huvudet.
För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Anna Lundström, forskare och Läkare vid Umeå universitet
- Anna Lundström, forskare och Läkare vid Umeå universitet
- Bad i isvak
- Bad i isvak
Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Assessment of arrhythmias and heart rate response in healthy adolescents performing face immersion and body submersion in ice-cold water
Tidskrift: Physiological Reports, 7 juli 2025
Fakta: 6 tips för bad i isvak (Källa: Anna Lundström och Hjärt-Lungfonden)
- Ha gärna på dig skor eller tofflor.
- Fokusera på andningen, ta några djupa, lugna andetag.
- Bada kortvarigt.
- Undvik att doppa huvudet om du inte är van.
- Var försiktig när du kliver i och ur badet.
- Bada alltid tillsammans med andra. Detta är särskilt viktigt eftersom odiagnostiserad hjärtsjukdom kan öka risken för hjärtrytmrubbningar i samband med kallt vatten.
Ämnen
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se