Ny studie visar på bristande uppföljning efter hjärtinfarkt – kvinnor drabbas hårdast

Uppföljningen av riskfaktorer efter hjärtinfarkt inom sjukvården är otillräcklig och försämras över tid. Det visar en ny studie, publicerad den 20 mars, från Uppsala universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Många patienter får inte sina kolesterolvärden kontrollerade och dessutom får kvinnor sämre uppföljning än män.

– Det här är allvarliga forskningsresultat som visar på behovet av en mer strukturerad eftervård. Vi vet att risken för nya hjärt-kärlhändelser är hög efter en infarkt, och då måste uppföljningen fungera bättre. Självklart borde den även vara jämställd, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och globalt. För patienter som överlevt en hjärtinfarkt är regelbunden kontroll av blodfetter och blodtryck avgörande för att förebygga nya insjuknanden. Enligt riktlinjer bör uppföljningen ske årligen. Ändå saknade nästan hälften av patienterna uppföljning av kolesterol tre år efter sin hjärtinfarkt.

Den aktuella studien omfattar över 6 000 patienter i Uppsala län som har följts i upp till tre år efter hjärtinfarkt. Resultaten visade att kolesterolmätning saknades hos tre gånger så många patienter (48 procent) som blodtrycksmätning, som saknades hos 16 procent.

Mer än hälften av de patienter som fick kolesterolmätning uppnådde inte målvärdet det första året och många patienter uppnådde varken målvärdena för blodtryck eller för blodfetter. Kvinnor var särskilt utsatta. Studien visade att kvinnor både hade lägre sannolikhet att få kolesterolmätning och att nå målvärdena för kolesterol och blodtryck.

– Våra resultat visar att patienter som deltagit i strukturerad, sjukhusbaserad uppföljning i högre grad har fått sina riskfaktorer kontrollerade än de som följts upp i primärvården. Förutom mer systematiska arbetssätt behövs därför en tydligare ansvarsfördelning i uppföljningen efter hjärtinfarkt, säger Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi och forskare vid Uppsala universitet.

Jessica Schubert framhåller också att en tydligare vårdstruktur skulle kunna göra stor skillnad för hjärtpatienters långsiktiga hälsa. Forskargruppen planerar nu att gå vidare med en större registerbaserad studie som omfattar flera sjukvårdsregioner i Sverige. Målet är att undersöka hur uppföljningen ser ut nationellt och om regelbundna kontroller av riskfaktorer faktiskt minskar risken för nya hjärt-kärlhändelser.

Studien Poor long-term cardiovascular risk factor management after acute coronary syndrome: An observational cohort study,publicerades den 20 mars i Journal of Internal Medicine och har möjliggjorts av anslag från Hjärt-Lungfonden och Region Uppsala.

Bilder:
- Hjärtoperation – pressbild 1
- Hjärtoperation – pressbild 2
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi och forskare vid Uppsala universitet

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39

Fakta om kolesterol (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kolesterol är: Fettämnen som bland annat utgör en byggnadssten i cellerna och bidrar till produktionen av vissa hormoner. Man skiljer mellan det ”goda” kolesterolet HDL, High Density Lipoprotein och det ”onda” kolesterolet LDL, Low Density Lipoprotein.

Vad gör kolesterol farligt? När kroppen får ett överskott av LDL-kolesterol som fastnar i blodkärlens väggar, bildas plack som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. HDL-kolesterolet samlar upp och transporterar överflödigt kolesterol tillbaka till levern, som hos friska personer bryter ner det onda kolesterolet.

Målvärdet på LDL-kolesterol är under 1,4 mmol/L för personer som haft en hjärtkärlhändelse och därför har hög risk för ny hjärtinfarkt eller stroke. För personer som är tidigare friska kan det räcka med värden under 3,0 mmol/L.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: 20 277 personer i Sverige drabbades av hjärtinfarkt enligt den senaste siffran som är från 2024, varav 13 254 män och 7 023 kvinnor. 4 015 personer avled samma år av en hjärtinfarkt varav 2 543 män och 1 562 kvinnor.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.