Ny svensk AI-modell kan identifiera förhöjd risk för hjärtinfarkt hos friska personer

En ny AI-modell kan både snabbare och bättre identifiera personer som senare drabbas av hjärtinfarkt än traditionell bildtolkning av röntgenläkare och hjärtspecialister. Det visar en ny studie baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. AI-modellen identifierade dessutom ungefär dubbelt så många personer med plack i hjärtats kranskärl och förhöjd risk jämfört med manuell bildtolkning.

– Vår studie visar att en helt automatisk AI är både betydligt snabbare och bättre på att identifiera vilka som i framtiden kommer att drabbas av hjärtinfarkt hos en stor grupp friska medelålders människor, säger Johan Malmqvist, kardiolog och doktorand vid Karolinska Institutet.

I studien har forskarna analyserat röntgenbilder från 23 000 till synes friska personer som deltagit i SCAPIS. Ett tidigare problem har varit att tolkningen av bilderna är tidsödande och tolkningen varierar mellan bedömare.

Den nya studiens resultat visar att AI-modellen både snabbare och bättre kunde identifiera personer som senare drabbades av hjärtinfarkt jämfört med traditionell bildtolkning utförd av röntgenläkare och hjärtspecialister utan AI-stöd.

AI-modellen identifierade plack hos ungefär dubbelt så många personer som den manuella bildtolkningen. Även plack som missades vid den manuella bedömningen var kopplad till ökad risk.

– Den här forskningen tar oss ett steg närmare SCAPIS mål som är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärtsjukdom och förhindra sjukdomarna redan innan de uppstår, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

– De här resultaten kommer att ha stor betydelse. De kan på sikt bidra till en mer individuell riskbedömning och hjälpa oss att hitta personer som kan ha störst nytta av tidigare eller mer intensiv förebyggande behandling, säger Johan Malmqvist.

Nästa steg är att ta reda på om informationen faktiskt kan användas för att styra förebyggande behandling på ett sätt som minskar hjärt-kärlhändelser och samtidigt är kostnadseffektivt.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Johan Malmqvist, kardiolog och doktorand vid Karolinska Institutet

Fakta om studien
Studiens namn och länk: Incremental Predictive Value of Deep Learning–Quantified Coronary Atherosclerotic Volume: A SCAPIS Cohort Analysis
Tidskrift: JACC: Cardiovascular Imaging, den 28 augusti 2026

Fakta om hjärtinfarkt (källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.

Hjärtinfarkt i siffror:Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt, varav omkring 4500 personer avlider där hjärtinfarkt anges som dödsorsak. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 har hälften av SCAPIS-deltagarna undersökts på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.