Ny undersökning från Hjärt-Lungfonden: Sex av tio känner stress inför julen

En opinionsundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden visar att sex av tio svenskar känner sig stressade av omvärldshändelser inför årets julhelg. Mest oroad är man för höga priser och säkerhetsläget.

– Att en stor del av svenska folket känner stress just nu är förståeligt. Samtidigt är det viktigt att försöka hitta ett lugn – i juletid mer än någon annan tid på året. Forskning har sedan tidigare visat antalet hjärtinfarkter ökar under julen och att stress och oro kan vara bakomliggande orsaker, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En av tre svenskar oroar sig för höga priser på grund av inflation. Nästan en av fyra är orolig för världsläget och säkerhetsläget i Sverige. En av fem svenskar känner oro för att inte hinna med allt man har tänkt göra inför julen och för att man inte ska räcka till. Detta trots att det bästa för hjärt-kärlhälsan är att tänka positivt och inte stressa, både före och under julen.

– Kunskapen om kopplingen mellan sinnelag, stress och hjärt-kärlhälsa har ökat mycket på senare år. Forskning visar bland annat att personer som ser ljust på framtiden är friskare och mer motståndskraftiga mot stress än de som är mer pessimistiskt lagda, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

I tider av stress, oro och ett ökat antal hjärtinfarkter passar Hjärt-Lungfonden därför på att uppmana hela svenska folket att försöka tänka positivt, vara rädda om sig och varandra och ta det lugnt i jul.

Fakta: Fem bra råd för hjärtat i juletid (Källa: Hjärt-Lungfonden)

1. Lägg undan mobilen och umgås med familjen eller en bok. Att låta hjärnan koppla av från yttre intryck minskar stressnivån och kan ha positiv effekt på sömnen.

2. Hjälps åt med julbak, städning och andra förberedelser och räkna det som den vardagsrörelse det faktiskt är. Undvik långvarigt stillasittande och ta bensträckare ofta. Forskning visar också att fysisk aktivitet reducerar ångest och stress.

3. Dansa kring granen, lek i snön eller ta en rask promenad. Varje rörelse och alla steg räknas, men alla vuxna bör utöva pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig. För barn gäller 60 minuter per dag.

4. Byt ut en del av köttet i köttbullarna till ett vegetariskt alternativ. Rekommendationen är att äta högst 500 gram rött kött och chark per vecka. Minska på saltet i den mån det går.

5. Placera grönsaksrätterna i början av julbordsbuffén. Vi bör få i oss minst 500 gram frukt och grönt om dagen.

Resultatet av undersökningen från Verian (flera valbara svarsalternativ):

Efter ett händelserikt år, vad gör dig mest stressad inför julen 2023?

1. Höga priser på grund av inflation (32 procent)
2. Världsläget/läget i Sverige (27 procent)
3. Att jag inte ska hinna/räcka till (20 procent)
4. Att inte ha någon att fira julafton med (3 procent)
5. Konflikter (familj/släkt/vänner) (7 procent)
6. Att jag ska gå upp i vikt (5 procent)
7. Annat, vad (7 procent)
8. Inget, jag bara njuter av julen (23 procent)
9. Tveksam, vet ej (3 procent)

Läs mer om stress här.

För mer information, kontakta gärna: Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.

Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I fjol inträffade 23 000 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 700 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får ungefär tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.

Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.

Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.

Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag och delade efter 2022 års insamlingsarbete ut 359 miljoner kronor till forskningen.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Vanliga symtom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
• Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
• Stark trötthet och orkeslöshet.
• Illamående, kallsvett och yrsel.
• Andnöd och ångest.

*Symtomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symtom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.