Överviktiga barn som når normalvikt före vuxen ålder löper ingen ökad risk för hjärtsjukdom

16 procent av alla barn 6-9 år i Sverige lever med övervikt, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Nu visar en befolkningsstudie med anslag från Hjärt-Lungfonden att barn som har övervikt men når normal vikt före vuxen ålder inte löper högre risk än normalviktiga barn att drabbas av sjukdom i hjärtats kranskärl som vuxna.

– Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och övervikt är en välkänd riskfaktor. Vår forskning visar att den ökade risk som uppstår vid övervikt i barndomen går att hejda. Därför är det viktigt att upptäcka och behandla övervikt tidigt, särskilt under barn- och tonåren, säger Jenny Kindblom, överläkare och professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det har länge varit oklart om en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom som etableras tidigt i livet går att påverka. Men den nya studien, som omfattar över 103 000 kvinnor och män födda 1945-1968, visar uppmuntrande resultat. Personer som hade övervikt i tidig skolålder men normaliserade sin vikt före vuxen ålder hade en risk för kranskärlssjukdom som var jämförbar med dem som varit normalviktiga under hela uppväxten. Hjärt-Lungfonden anser att resultaten bör få effekter på hur samhället prioriterar insatser mot övervikt hos barn och unga.

– Övervikt och obesitas bland skolbarn har mer än fördubblats de senaste 30 åren, samtidigt som det generellt i samhället har blivit svårare att välja hälsosam mat. Barn översköljs till exempel av reklam för skräpmat, där 70 procent av all matreklam som unga möter online handlar om produkter som ökar risken för obesitas. Därför behövs politiska beslut och ett samhälle som sätter barns hälsa i centrum, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den aktuella studien, som har följt deltagarna i närmare 40 år, bygger på uppgifter från skolhälsovården och nationella register. I sina resultat såg forskarna även en tydligt ökad risk för kranskärlssjukdom hos personer med övervikt i ung vuxen ålder. Särskilt hög var risken hos dem som utvecklade övervikt först under puberteten, jämfört med dem som haft övervikt under hela uppväxten.

Studien innehöll en alltför liten andel personer med obesitas, vilket gör att forskarna inte kunnat dra några slutsatser om detta tillstånd. Men de betonar att övervikt och obesitas i ung vuxen ålder fortsatt är en stark riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom, vilket gör övergången från barndom till vuxenliv särskilt viktig ur ett preventivt perspektiv.

Studiens namn: Change in weight status from childhood to young adulthood and risk of adult coronary heart disease. Publicerad i JAMA Pediatrics den 1 december 2025.

Bilder:
- Jenny Kindblom, överläkare och professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Fakta om obesitas (fetma) (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vad är obesitas/fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En vuxen person med ett BMI över 30 har obesitas (det som tidigare kallades fetma), medan en person med BMI över 25 räknas som överviktig.

Hur beräknas barns viktstatus?
Även för barn utgår man från BMI (BMI-kurvan), men använder ålders- och könsspecifika gränser för övervikt och obesitas. BMI ändrar sig under uppväxten, och ett BMI som indikerar normalvikt hos ett äldre barn kan motsvara övervikt eller obesitas hos ett yngre barn.

Varför är obesitas farligt? Obesitas leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:

- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.

- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.

- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.

Varför drabbas barn av obesitas? Obesitas orsakas av arvsanlag i samverkan med faktorer i barnets livsmiljö, där måltidsordning och kostens innehåll av energirika och näringsfattiga livsmedel är av avgörande betydelse. Faktorer som mättnadskänslor, aptit, kroppsform och ämnesomsättning påverkas av våra gener. Det gör att vissa barn har mycket lättare att gå upp i vikt än andra barn.

Hur ska man leva så sunt som möjligt? Livsmedelsverkets allmänna råd till en vuxen person är att utöva pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150–300 minuter i veckan, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Barn behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. När det gäller allmänna kostråd för barn ger tallriksmodellen bra vägledning.

På ett övergripande plan behöver samhället erbjuda jämlika förutsättningar för individen att leva hälsosamt. Det ska vara enkelt för alla att göra hälsosamma val.

Hur går man ner i vikt? I första hand bör man följa de allmänna rekommendationerna. Barn med obesitas och deras föräldrar ska alltid söka hjälp av sjukvården för att tillsammans med vården inleda en viktbehandling.

Fakta om hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, som är den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Omkring 4 av 10 drabbade av plötsligt hjärtstopp är i åldrarna 20-69 år.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.