112-dagen: Tiden till sjukhus vid hjärtinfarkt har inte minskat på 20 år

Tiden är avgörande vid hjärtinfarkt. Trots betydande framsteg i behandlingen av hjärtinfarkt har tiden från symtomdebut till sjukhus inte minskat under de senaste 20 åren. Det visar en ny studie av nära 90 000 patienter som drabbats av den allvarligaste formen av hjärtinfarkt. Forskningen är baserad på SWEDEHEART, ett kvalitetsregister som Hjärt-Lungfonden är med och finansierar.

– Varje minut spelar roll när det är totalstopp i ett kärl. Ju större skada det hinner bli på hjärtat, desto större är risken för hjärtsvikt, allvarliga rytmrubbningar och död. Därför är det jätteviktigt att söka vård så snabbt som möjligt vid symtom på hjärtinfarkt, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare och forskare vid Linköpings universitet.

Studien omfattar nästan 90 000 personer som drabbats av den allvarligaste formen av hjärtinfarkt, så kallad ST-höjningsinfarkt, mellan åren 1998 och 2017. Resultaten visar att tiden från de första symtomen till sjukhus är cirka 2 timmar och 30 minuter. Om man enbart ser till perioden då ST-höjningsinfarkt behandlats med akut ballongvidgning, från 2005 och framåt, så har fördröjningstiderna utanför sjukhus minskat något. Men sett till hela 20-årsperioden finns ingen nedåtgående trend.

– Sjukvården har byggt upp väldigt effektiva system för att det ska gå snabbt när patienten väl är inne i vårdkedjan. Men den största tidsförlusten sker innan man kommer till sjukhus, vilket framför allt beror på att patienterna väntar för länge med att kontakta vården, säger Maria Ericsson, försteförfattare till studien och specialistsjuksköterska vid Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping.

Studien visar också att längre tid från symtomdebut till sjukhus var kopplad till högre dödlighet. För varje extra timme ökar risken att avlida med cirka 2 procent inom de första 14 dagarna och med omkring 1 procent på ett och fem års sikt, efter att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar prognosen.

– Det förekommer att man inte har smärta eller tryck i bröstet vid hjärtinfarkt, men då har man ofta smärtor från närliggande delar av kroppen, så som käkarna, halsen eller skuldrorna. Detta är vanligare hos kvinnor än män. Man kan också känna sig kallsvettig, andfådd, illamående eller svag. Därför ska man ringa 112 vid symtom som upplevs som allvarliga, säger Maria Ericsson.

Studien visar också att det tar längre tid för vissa grupper innan de kommer till sjukhus. Kvinnor, äldre och personer med diabetes hade i genomsnitt omkring 30 minuter längre tid från symtom till sjukhus än andra.

– Den här forskningen visar att tiden till sjukhus fortfarande är oförändrad, trots 20 år av medicinska framsteg. Det är allvarligt, eftersom varje timmes fördröjning vid hjärtinfarkt är kopplat till högre risk att dö. Nu är det viktigt att den här kunskapen når ut, så att ingen väntar i onödan med att larma ambulans vid hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Sofia Sederholm Lawesson, docent och överläkare vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och forskare vid Linköpings universitet
- Maria Ericsson, medicine doktor och specialistsjuksköterska vid Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping

Fem frågor till hjärtläkaren Sofia Sederholm Lawesson

När ska man ringa 112?

– Vid ihållande smärta eller obehag i bröstregionen som inte går över på 15–20 minuter ska du ringa 112. Som patient kan du aldrig veta vilken typ av hjärtinfarkt du har fått, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare och forskare.

– Har du tillgång till nitroglycerinspray, efter tidigare hjärtinfarkt eller kärlkramp, så ska du använda den vid bröstsmärta. Har bröstsmärtan inte gått över trots tre puffar med fem minuter mellan varje puff så ska du ringa 112.

Måste det vara kraftig bröstsmärta?
– Nej. Det kan handla om tryck eller starkt obehag i bröstet, ibland tillsammans med illamående, kallsvett eller smärta i armarna.

Varför är ambulans så viktigt?
– När du ringer 112 kan vi ställa diagnos och starta behandling redan i ambulansen. Det sparar livsviktig tid. Ambulanspersonalen kan dessutom rädda liv om du får ett akut hjärtstopp.

Tänk om jag är osäker på om det är hjärtat?
– Ring ändå. Vid misstänkt hjärtinfarkt är det alltid bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite.

Vad gör jag om jag inte vågar ringa själv?
– Be en anhörig om hjälp, men vänta inte. Tiden är avgörande vid hjärtinfarkt.

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Temporal trends and prognostic impact of pre-hospital delay in ST-elevation myocardial infarction
Publicering: European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care, 22 december 2025.
Typ av studie och population: Observationsstudie baserad på det nationella hjärtregistret SWEDEHEART, omfattande 89 155 patienter i Sverige med den allvarligaste formen av hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt) under åren 1998–2017.
Resultat: Studien visar att längre tid från symtomdebut till sjukhus är kopplad till högre dödlighet, både på kort och lång sikt.
• Risken att avlida ökade med cirka 2 procent per timmes fördröjning under de första 14 dagarna.
• På ett och fem års sikt ökade dödligheten med cirka 1 procent per timme.
• Den genomsnittliga tiden från symtom till sjukhus var cirka 150 minuter och minskade inte sett över hela 20-årsperioden.
• Kvinnor, äldre (≥70 år) och personer med diabetes hade konsekvent längre fördröjning, i genomsnitt 25–30 minuter längre än andra grupper.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4 800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.