Skyddet mot högt blodtryck försämras med stigande ålder

I Sverige uppger nästan var fjärde person över 16 år att de lever med högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt varannan. Ny forskning vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden har upptäckt att en speciell sensor i kärlväggen som skyddar mot högt blodtryck försämras med stigande ålder, vilket kan leda till utvecklandet av aortaaneurysm, som är ett livshotande tillstånd.

– Den här forskningen bekräftar allvaret med att leva med ett förhöjt blodtryck. Inte minst för äldre personer. Är man drabbad kan det vara livsavgörande att få hjälp med att se över sina levnadsvanor och medicinera vid behov, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Högt blodtryck ökar i befolkningen. I Sverige uppger nästan var fjärde person över 16 år (24 procent) att de lever med högt blodtryck enligt Folkhälsomyndighetens hälsoenkät 2019-2022. Vilket är en ökning med 32 procent de senaste 15 åren.

Högt blodtryck är den allvarligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och aortaaneurysm. Aortaaneurysm innebär att kärlväggen i den stora kroppspulsådern vidgas och till slut riskerar att brista, vilket är ett livshotande tillstånd.

Kärlens förmåga att stå emot de skadliga effekterna av ett högt blodtryck regleras av en sensor som består av proteinerna YAP/TAZ. När dessa proteiner minskar eller helt försvinner kan kärlen bli inflammerade, stela och ärrade.

- Vår forskning visar att stigande ålder försämrar skyddet mot högt blodtryck, vilket kan leda till utvecklandet av aortaaneurysm, säger Sebastian Albinsson, lektor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

I den aktuella studien vid Lunds universitet fann forskarna att YAP är kraftigt reducerad i aneurysmvävnad. I den prekliniska modellen kunde de se att när YAP/TAZ slogs ut, utvecklades aortaaneurysm och så småningom även aneurysmer i andra delar av kärlsystemet. Forskarnas slutsats är att sensorn YAP/TAZ sannolikt skyddar mot kärlskada.

Vid högre ålder minskar YAP/TAZ. Detta kan bidra till åderförkalkning och öka risken för aortaaneurysm och stroke, men även för kognitiva förändringar som vaskulär demens.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Sebastian Albinsson, lektor vid Lunds universitet

Studiens namn: Vascular smooth muscle–specific YAP/TAZ deletion triggers aneurysm development in mouse aorta
Tidskrift: JCI Insight, Publiceringsdatum: 8 september 2023

Fakta högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket. Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom:Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften enligt Hjärt-Lungfondens skrift om högt blodtryck. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar:Betablockerare och andra blodtryckssänkande läkemedel som sänker blodtrycket och gör så att hjärtat arbetar långsammare. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket till så låga nivåer som möjligt, men senare forskning visar att detta inte är optimalt. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, men inte under 120 mmHg.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning finansierar Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.