Svensk forskning ger internationell effekt mot hjärtinfarkt

Sveriges samtliga sjukhus deltar i en ny studie av trombektomi – en behandling mot akut hjärtinfarkt. Studien är världens största i sitt slag och resultatet kommer att påverka internationella riktlinjer för behandling av hjärtinfarkt. Studien leds av den svenske forskaren Stefan James, som 2010 tilldelades Lars Werkös högre forskartjänst av Hjärt-Lungfonden.

– Att alla sjukhus i hela Sverige samarbetar kring en vetenskaplig fråga är unikt. Nu kan vi spegla verkligheten precis som den är och inkludera i stort sett samtliga hjärtinfarktspatienter, kvinnor som män, säger Stefan James, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och docent vid Uppsala Kliniska forskningscentrum.

Stefan James forskningsteam ska, med hjälp av det största patientunderlaget någonsin i en forskningsstudie av det här slaget, ta reda på om överlevnaden vid akut hjärtinfarkt ökar ytterligare med trombektomi. Det är en metod för att suga bort den blodpropp som täpper till ett kranskärl vid hjärtinfarkt.

I dag är trombektomi en rekommenderad behandling enligt europeiska riktlinjer. Också i Sverige behandlas många akuta hjärtinfarkter med trombektomi. Men det finns inga tydliga vetenskapliga bevis för att metoden ökar överlevnaden vid akut hjärtinfarkt. Vissa studier har tvärtom antytt att komplikationsrisken ökar. Inom ungefär ett år hoppas de svenska forskarna ha svaret.

– Endast cirka tio procent av de rekommendationer som i dag ges inom hjärtsjukvården bygger på stora vetenskapliga studier som är randomiserade. Övriga 90 procent grundar sig på små eller orandomiserade studier samt erfarenhet och rent tyckande. Det visar hur viktigt det är att medicinsk forskning får fortsätta, så att vi får säkra bevis för vilka behandlingar som fungerar, säger Stefan James.

– Stefan James forskning kommer att leda till säkrare och bättre vård för hjärtinfarktspatienter över hela världen. Det är Sveriges alla givare som gör den här unika forskningen möjlig, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 900, så går 50 kronor till forskningen

Länk: Foto Stefan James
Länk: Hjärt-Lungfondens kampanjsida om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt

Bilagor nedan:

- Fakta om forskningsstudien
- Fakta om trombektomi och ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt
- Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt
- Frågor och svar om hjärtinfarkt

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se


Bilagor

Fakta om forskningsstudien

- TASTE-studien som leds av Stefan James är världsunik på flera sätt.

- Forskningsprojektet är genomförbart i Sverige som enda land i världen, tack vare att alla svenska sjukhus rapporterar in till de nationella kvalitetsregistren inom hjärtsjukvård.

- Studien är den största någonsin i sitt slag. Den kommer att bestå av 5 000 patienter och har bara ett par miljoner kronor i budget. Stora randomiserade studier med deltagare på flera sjukhus kostar ofta upp emot en miljard kronor.

- Initiativet till studien har tagits av forskarna själva, med visst ekonomiskt stöd av företagen som tillhandahåller sugkatetrarna. Privata gåvor, bland annat genom Hjärt-Lungfonden, finansierar projektet.

- 2010 tilldelades Stefan James Lars Werkös högre forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskartjänsten är treårig och innebär halvtid forskning och halvtid klinisk tjänstgöring. Hjärt-Lungfonden bekostar forskarlön under de tre åren och ger dessutom ett projektanslag på en halv miljon kronor per år.

Fakta om trombektomi och ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt

- I dag behandlas många akuta hjärtinfarkter genom att man först tar bort blodproppen med trombektomi.

- Därefter genomförs så kallad ballongvidgning av det förträngda kranskärlet i kombination med att ett litet metallnät läggs in för att hålla kärlet utspänt och minska risken för ny proppbildning.

- Ingreppen görs med hjälp av tunna plastslangar, katetrar, som via ett blodkärl i ljumsken förs hela vägen upp till hjärtat.


Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt

- Det är viktigt att forskningen kring hjärtsjukdomarna får fortsätta. Det är genom medicinsk forskning som vi har fått en bättre vård och lärt oss att leva hälsosammare.

- Trots detta är hjärtinfarkt fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak och det finns faktorer som hotar att vända den positiva trenden med fler överlevande.

- Hjärt-Lungfondens mål är att med forskningens hjälp halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt.

Frågor och svar om hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt? Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.

Hur många dör? Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.

Skulle många fler kunna räddas? Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Vem drabbas? Hjärtinfarkt drabbar både kvinnor och män, men kvinnor insjuknar i genomsnitt tio år senare än män. Det är fortfarande en gåta varför vissa drabbas och andra inte.

Vilka är riskfaktorerna? Både livsstilsfaktorer och ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Vad forskar man om i dag? Ett exempel på aktuell hjärtforskning är arbetet med att kartlägga genetiska orsaker till hjärtinfarkt. Målet är att på sikt kunna erbjuda individanpassad behandling.