Svenskar underskattar risken att drabbas av ny hjärtinfarkt

Bara var fjärde svensk, 26 procent, känner till att den vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt är att man löper större risk att drabbas igen, men lever vidare utan märkbara men. Det visar en ny Sifoundersökning som har genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och som lyfter behovet av mer forskning för att förhindra livslång hjärtsjukdom.

– Många vet inte att den som överlever sin hjärtinfarkt har inflammation kvar i kärlen och fortfarande är hjärtsjuk. Det här är kunskap som är livsviktig att sprida – så att den som får en infarkt kan slippa att drabbas igen, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fyra av tio svenskar, 39 procent, tror – felaktigt – att hjärtinfarkt oftast leder till fysiska konsekvenser. 26 procent av svenskarna känner till att den vanligaste konsekvensen är att man lever vidare utan märkbara men, fast med en högre risk att drabbas igen. 21 procent tror att psykiska konsekvenser är vanligast. Bara 3 procent tror att den vanligaste konsekvensen är omedelbart dödsfall, vilket är den näst vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt.

Samma fråga har ställts till Hjärt-Lungfondens givarpanel. Fler av Hjärt-Lungfondens givare än svenskar i genomsnitt visste det rätta svaret (31 procent). 29 procent angav fysiska konsekvenser, tätt följt av 27 procent som angav psykiska konsekvenser. 9 procent av Hjärt-Lungfondens givare tror att omedelbart dödsfall är den vanligaste konsekvensen.

Tack vare hjärtforskningen minskar dödligheten. En 65-åring som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt kan i dag överleva och leva minst tolv år till. Hjärt-kärlsjukdom är dock fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Varje år drabbas 30 000 svenskar av akut hjärtinfarkt och 8 000 dör.

– Med forskningens hjälp kan vi hitta de som riskerar att få en hjärtinfarkt innan sjukdomen slår till. Då kan vi rädda ännu fler liv och förhindra livslång hjärtsjukdom, säger Staffan Josephson.

Hjärt-Lungfonden vill med hjälp av forskningen hitta nya behandlingar mot hjärtinfarkt för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år. Därför samlar Hjärt-Lungfonden in pengar under mars och april till forskning om hjärtinfarkt.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Bilagor:

- Grafik: svar från Sifo-undersökningen om vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt

- Grafik: svar från Hjärt-Lungfondens givarpanel om vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt

Pressbild: - Staffan Josephson, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Fakta – vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt

1. Man lever vidare utan märkbara men, men löper större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt

2. Omedelbart dödsfall

3. Fysiska konsekvenser (till exempel bröstsmärtor, hjärtsvikt)

4. Psykiska konsekvenser (till exempel depression)

Om Sifoundersökningen Sifoundersökningarna bygger på 1 000 telefonintervjuer under perioden 4–10 mars 2014. Frågan löd: Vad tror du är den vanligaste konsekvensen av att drabbas av hjärtinfarkt i dag?”.

39 procent svarade ”Fysiska konsekvenser (till exempel bröstsmärtor, hjärtsvikt)”, 26 procent svarade ”Man lever vidare utan märkbara men, men löper större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt”, 21 procent svarade ”Psykiska konsekvenser (till exempel depression)”, 3 procent svarade ” Omedelbart dödsfall” och 2 procent svarade ”Inga konsekvenser”. 5 procent angav ”tveksam, vet ej”.

Om Hjärt-Lungfondens givarpanel Hjärt-Lungfondens givarpanel omfattar drygt 2 000 personer som är givare, månadsgivare eller har gett en minnesgåva till Hjärt-Lungfonden. Samma fråga som i Sifoundersökningen ställdes till panelen under perioden 18–28 februari. 2 027 personer fick frågan och 1 382 personer besvarade den, vilket innebär en svarsfrekvens på 68 procent.

31 procent svarade ”Man lever vidare utan märkbara men, men löper större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt”, 29 procent svarade ”Fysiska konsekvenser (till exempel bröstsmärtor, hjärtsvikt)”, 27 procent svarade ”Psykiska konsekvenser (till exempel depression)”, 9 procent svarade ” Omedelbart dödsfall” och 1 procent svarade ”Inga konsekvenser”. 3 procent angav ”vet ej” eller ”annat”.

Korta fakta om hjärtinfarkt

- Cirka 30 000 personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. Det innebär att fler än 80 personer varje dag får hjärtinfarkt.

- 8 300 personer dör av sin hjärtinfarkt i Sverige varje år.

- Hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning, men i andra fall föregås insjuknandet i hjärtinfarkt av dagar med korta episoder av bröstsmärta, obehag i vila eller vid lindrig ansträngning.

- Forskningens mål inom 10 år är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

- Forskningsframsteg som EKG (1906), det första blodförtunnande läkemedlet – heparin (1935), ultraljudsundersökning (1953), ballongvidgning (1979) och stentar (1987) har bidragit till att hjärtinfarktsvården har räddat åtskilliga liv under de senaste hundra åren.

- Genom Hjärt-Lungfondens stora pågående forskningsstudie SCAPIS hoppas forskarna bland annat kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfonden firar 110 år

Under 2014 firar Hjärt-Lungfonden 110-årsjubileum och samlar in pengar till nya genombrott för hjärtforskningen, bland annat till den stora forskningsstudien SCAPIS. Målet med SCAPIS är att hitta markörer som visar vem som riskerar drabbas av sjukdom.

Så bidrar man till forskningen:

- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt” - Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava

- Bli jubileumsgivare på www.hjart-lungfonden.se/jubileum

- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00 - Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen

Mer från Hjärt-Lungfonden:

- Gilla oss på Facebook

- Följ oss på Twitter