Trots risk för hjärtinfarkt: Sju av tio sänker inte sitt blodtryck till rätt nivå

Var femte svensk uppskattas ha högt blodtryck. Men av dem som får behandling mot högt blodtryck når endast omkring tre av tio en bra blodtrycksnivå. Det är allvarligt eftersom högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Effektivare behandlingsmetoder och metoder för att hitta personer i riskzonen behöver utvecklas, anser Hjärt-Lungfonden.

– Vi vet inte tillräckligt om vad som orsakar högt blodtryck, eftersom livsstilen inte förklarar allt. Forskarna behöver utveckla metoder för att hitta dem som ligger i riskzonen och få fram effektiva, skräddarsydda behandlingsmetoder som sänker blodtrycket, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Cirka 20 procent, eller 1,8 miljoner av svenskarna, beräknas ha högt blodtryck. Av dem är det många som varken känner till att de har högt blodtryck eller får någon behandling för det. Det är allvarligt eftersom högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt.

Den som har högt blodtryck behöver ofta ta blodtryckssänkande medicin under lång tid. Men studier som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har granskat visar att endast omkring 30 procent av dem som har ordinerats blodtryckssänkande läkemedel når behandlingsmålet. En anledning är att man i dag inte kan reparera kärl som har blivit stela och åderförfettade. Men det kan också bero på brister i uppföljning från vårdens sida eller på att patienterna själva avslutar behandlingen i förtid. Många är inte medvetna om hur viktigt det är att sänka blodtrycket för att minska riskerna att drabbas av hjärtinfarkt och andra följdsjukdomar.

– Om man av sin läkare har ordinerats att äta blodtryckssänkande medicin är det viktigt att följa rekommendationen, även om man känner sig frisk, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i experimentell hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet.

Under april driver Hjärt-Lungfonden en kampanj kring hjärtinfarkt för att samla in pengar till forskning. Hjärt-Lungfondens mål är att på tio års sikt halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt och därmed rädda drygt 5 000 liv varje år.

Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om högt blodtryck

Länk: Rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Måttligt förhöjt blodtryck (2007)

Bilaga: Fakta om hjärtinfarkt och högt blodtryck (se nedan)

För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, informationschef Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se

Bilaga
Fakta om hjärtinfarkt och högt blodtryck

En person i timmen dör. Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.

Riskfaktorer. Risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar med åldern och även ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Dör i onödan. Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Var femte svensk har högt blodtryck. Minst 1,8 miljoner svenskar har en förhöjning av blodtrycket, men många är inte medvetna om det eftersom ett måttligt förhöjt blodtryck inte brukar ge några tydliga symptom.

Definitionen på högt blodtryck. Ett blodtryck på 140/90 mm Hg eller högre vid vila klassas som höjt blodtryck.

Flera omständigheter bakom högt blodtryck. Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen hos befolkningen bestäms av ärftliga anlag, medan resten beror på faktorer som övervikt, stress, matvanor, högt saltintag eller hög alkoholkonsumtion.

Blodtrycksmätning. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är att mäta det. Rekommendationen är att alla vuxna mäter blodtrycket då och då, i synnerhet män över 45 år.