Unga som inte deltog i skolidrotten hade högre risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet

Personer som inte deltog i idrottsundervisningen i skolan hade högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än de som var med på idrotten. Det visar en ny svensk registerstudie från Gymnastik- och idrottshögskolan som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Enligt forskarna kan frånvaro från idrotten vara ett sätt att fånga upp personer med högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder.

– Våra resultat visar en tydlig koppling mellan deltagande i skolans idrott och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Däremot kan vi inte slå fast att skillnaden i risk beror på just skolidrotten, eftersom andra bakomliggande faktorer i ungdomen kan förklara frånvaron, säger Frida Söderström, tidigare forskningsassistent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, numera doktorand inom medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet.

Studien bygger på data från över 269 000 personer som genomfört en hälsoprofilbedömning inkluderande enkät och tester via företagshälsovården mellan åren 1995 och 2023. Deltagarna fick i samband med hälsoundersökningen besvara frågor om sin fysiska aktivitet före 20 års ålder, bland annat om de deltog i skolans idrott och hur ofta de var aktiva på fritiden. Uppgifterna kopplades sedan till nationella sjukdomsregister för att följa insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom över tid.

Resultaten visade att de personer som uppgav att de deltagit i skolans idrottslektioner i genomsnitt hade 18 procent lägre risk att senare drabbas av hjärt-kärlsjukdom än de som inte deltog i idrotten. En del av associationen förklarades av levnadsvanor i medelåldern, som kondition, BMI och rökning – faktorer som är viktiga för hjärt-kärlhälsan. Forskarna betonar att studien visar en koppling, inte ett orsakssamband, men att ungdomar som uteblir från idrottslektionerna kan vara en riskgrupp för framtida hjärt-kärlsjukdom.

– Den kanske viktigaste signalen är att unga som inte är med på idrotten verkar utgöra en skörare grupp. Frånvaron kan bero på medicinska, psykiska eller sociala skäl, men oavsett orsak kan den vara ett sätt att identifiera personer som behöver extra stöd för att må bra och minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom, säger Daniel Väisänen, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och globalt. En stor del av sjukdomsbördan kan kopplas till levnadsvanor som fysisk inaktivitet, rökning och ohälsosamma matvanor. Bland svenska 15-åringar är det endast 11 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som är fysiskt aktiva en timme om dagen, i enlighet med de svenska riktlinjerna.

– Fysisk aktivitet för unga handlar inte bara om idrott, utan om att lägga grunden för en bättre folkhälsa. Skolan och skolidrotten är en viktig arena där vi når alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Frida Söderström, tidigare forskningsassistent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, doktorand inom medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet
- Daniel Väisänen, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Titel och länk: Physical activity in youth and cardiovascular disease risk in later-life: Mediation by mid-life factors in a large cohort of Swedish adults

Publicering: Preventive Medicine, oktober 2025.

Typ av studie och population: Observationsbaserad registerstudie baserad på 269 431 vuxna svenska män och kvinnor som genomgått en så kallad hälsoprofilbedömning (Health Profile Assessment) mellan 1995 och 2023. HPI, Health Profile Institute, ansvarar för metod och databasen med hälsoprofilbedömningar. Deltagarnas självrapporterade uppgifter om fysisk aktivitet före 20 års ålder kopplades till nationella sjukdomsregister för att följa insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom.

Huvudresultat: Studien omfattar tre grupper: unga som inte deltog i skolidrotten, de som deltog, och de som både deltog och var aktiva på fritiden – och den största skillnaden sågs mellan dem som deltog i skolidrotten och dem som inte gjorde det. Deltagande i skolans idrott och hälsa i unga år jämfört med de som inte deltog var kopplat till omkring 18 procent lägre risk att senare drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Resultaten visar kopplingar, inte orsakssamband. En del av kopplingen förklarades av levnadsvanor i medelåldern, där kondition (VO₂max), BMI och rökning tillsammans stod för omkring 16–32 procent av den observerade riskminskningen.

Fakta: Rekommendationer för fysisk aktivitet (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Alla barn och unga bör vara fysiskt aktiva, både vardagar och helger. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
• Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning.
• Därutöver bör barn och unga vara fysiskt aktiva på hög intensitet minst tre dagar i veckan i aktiviteter som stärker muskler och skelett.

Att tänka på för barn och unga:
• Barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet. Underlätta för barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
• Vanor grundläggs tidigt, att ge förskolebarn och barn möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling.
• Lite fysisk aktivitet är bättre än inget. Fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.