Utandning avslöjar astma

Forskning har visat att ju högre halt kvävemonoxid en astmasjuk person har i utandningsluften, desto svårare är inflammationen i de nedre luftvägarna. Nu finns en apparat som mäter mängden kvävemonoxid i utandningsluften, vilket gör det lättare att ställa diagnos och styra behandlingen. Kvävemonoxid, som förkortas NO, är en giftig gas som bland annat finns i bilavgaser. Under 1980-talet upptäckte forskare i USA att gasen också bildas i människokroppen där den fungerar som en livsviktig signalmolekyl. Bland annat får den blodkärlen att vidgas. Dessa upptäckter resulterade i 1998 års nobelpris i medicin. Men NO gör inte bara nytta i kroppen utan kan också skada den. Förenklat kan man säga att gasen gör nytta i låga koncentrationer men skadar i höga. 1991 visade professor Lars Gustafsson vid Karolinska institutet, KI, att NO även finns i luften vi andas ut. Två år senare visade professor Kjell Alving tillsammans med bland andra professor Eddie Weitzberg, båda vid KI, att NO-nivåerna i utandningsluften var högre hos astmatiker än hos friska. Upptäckterna blev startskottet för en rad studier, bland andra av professor Jon Lundberg vid KI, som bekräftade sambandet mellan astma och förhöjda NO-nivåer. Ju högre nivåer, desto svårare inflammation uppstod i nedre luftvägarna. – Nu finns det över tusen studier här och utomlands som handlar om NO i utandningsluft, säger Eddie Weitzberg. Mycket av hans och hans kollegers forskning har gjorts med stöd från Hjärt-Lungfonden. Mängden NO speglar alltså inflammationen i nedre luftvägarna. Forskarna vet inte säkert hur sambandet mellan inflammationen och NO ser ut, men teorin är att ett visst enzym bildas vid inflammationsprocessen. Detta i sin tur sparkar igång produktionen av stora mängder NO i epitelcellerna som klär luftvägarnas insida. Eftersom inflammationen är den kanske viktigaste komponenten vid astma är det viktigt att kunna mäta den. - Det blir inte bara lättare att ställa diagnosen astma, framför allt kan man följa hur behandlingen fungerar och tidigt upptäcka om astman är på väg att försämras, säger Eddie Weitzberg. Preliminära resultat i en studie tyder på att man kan halvera medicineringen utan att astman förvärras genom att styra behandlingen utifrån NO-värdet. Detta behöver dock bekräftas av fler studier. 1997 bildade forskargruppen vid KI ett bolag som skulle utveckla en apparat för NO-mätningar av utandningsluften. En apparat som skulle vara lätt att använda i sjukvården. I dag är den verklighet och har godkänts såväl i Europa som av FDA, den amerikanska motsvarigheten till läkemedelsverket. Apparaten påminner om en stationär dator med bildskärm och ett munstycke man blåser i. En normal utandning räcker och svaret kommer direkt. Den kan användas av såväl vuxna som av barn från cirka fyra års ålder och lämpar sig främst vid allergisk astma, som utgör majoriteten av all astma. Vid andra former av astma får man inte lika tydligt utslag. Hösten 2004 lanserades en mindre bärbar variant av den större apparaten. Den väger mindre än ett kilo och är 24 centimeter hög. Den är godkänd i Europa, men ännu inte av FDA. Eddie Weitzberg hoppas att man i framtiden också ska kunna använda apparaten vid hälsokontroller för att tidigt hitta personer med astma. – På lång sikt hoppas vi att astmatiker själva ska kunna ha den hemma för att kontrollera sin sjukdom, tillägger han. I Sverige finns apparaterna nu på ett 20-tal ställen, framför allt hos specialister vid universitetssjukhus som bedriver klinisk forskning. Den används även vid rutintester för att följa upp främst barnastmapatienter. Ett problem är priset. Den stora apparaten kostar runt 300 000 kronor och den lilla runt 30 000 kronor. Så det är inget man själv köper med sig hem. Hittills har läkarna ställt diagnosen astma med hjälp av patientens sjukhistoria, symtom och allergiutredning. Man kan också mäta lungfunktionen med så kallade spirometri eller PEF (peak flow meter), där den senare är ett ganska grovt mått på lungfunktionen. Däremot har man tidigare inte på ett enkelt sätt kunnat mäta graden av den viktiga inflammationen vid astma. Tidigare metoder har varit besvärliga, speciellt för barn. Om läkarna styr behandlingen utifrån NOvärdet i utandningsluften är förhoppningen att det ska avspegla sig i färre anfall, färre inläggningar och färre dödsfall. Men fortfarande återstår att visa att de nya kunskaperna verkligen hjälper astmatikern till ett friskare liv. För närvarande pågår flera studier på olika sjukhus. Mätningar av NO-värdet i utandningsluften är inte bara aktuell för personer med astma. Forskning kring nyttan för exempelvis personer med lungsjukdomen KOL och cystisk fibros pågår också. Text: Margareta William-Olsson