Antalet hjärtinfarktpatienter som behandlas är tillbaka på normala nivåer efter en period av hastigt sjunkande siffror under Covid-19 epidemin. Ökningen ses som ett direkt resultat av gemensamma informationsinsatser från Hjärt-Lungfonden, Svenska Kardiologföreningen och Swedeheart.
Coronapandemin har lett till oro bland många rökare efter rapporter om att rökning kan vara en riskfaktor för svårare sjukdom vid covid-19. För att nå ut med de generella hälsovinsterna ett rökstopp ger har Sluta-Röka-Linjen och Hjärt-Lungfonden tagit fram en gemensam kampanj på svenska, arabiska, somaliska, persiska och engelska.
Hjärt-kärlsjukdom och vissa lungsjukdomar ger förhöjd risk för allvarliga komplikationer för dem som drabbas av sjukdomen covid-19. Mer forskning behövs för att få mer kunskap om hur riskerna kan minska och hur de drabbade kan behandlas. Hjärt-Lungfonden utlyser därför en särskild satsning på anslag för forskare som vill forska på covid-19 kopplat till dessa sjukdomar.
Barn som genomgått hjärtkirurgi och i samband med det fått thymuskörteln bortopererad drabbas oftare av infektioner och autoimmuna sjukdomar än andra barn. Det visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer forskning och utvecklade operationsmetoder, så att fler barn med hjärtfel får behålla ett viktigt organ.
Unga kvinnor med svår fetma löper fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtsvikt än normalviktiga. Det visar en ny studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Forskningsresultaten kan få stor betydelse för att minska risken för en av våra mest dödliga hjärt-kärlsjukdomar.
Efter det senaste årets insamlingsarbete har Hjärt-Lungfonden delat ut 308 miljoner kronor till svensk forskning inom hjärta, kärl och lungor. Totalt 397 anslag har delats ut, varav två omfattar mångmiljonbelopp. Fyra forskare får nya forskartjänster.
Risken att dö i hjärtinfarkt är mer än dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna mellan länen ökar. Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.
66 procent av svenskarna har någon gång oroat sig för sitt hjärta efter att ha känt smärta, tryck eller oregelbundna slag – det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden. Nu uppmanar Hjärt-Lungfonden till hälsosammare levnadsvanor inför julen för att motverka stress och risken för hjärtinfarkt den tid på året då sjukdomen drabbar flest.
Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor beräknas till 53 miljarder kronor under ett år. Det visar en ny analys i Hjärtrapporten 2019 som Hjärt-Lungfonden släpper i dag. Nu efterfrågar Hjärt-Lungfonden en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
Andfåddhet i vardagen är ett vanligt problem i befolkningen som är starkt kopplat till sämre hälsa. Nu visar en studie att kvinnor är extra känsliga för att bli andfådda när de går upp i vikt. Resultaten är bland de första från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
Trots att högt blodtryck är en av de allvarligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kontrollerar inte ens var tredje vuxen svensk sitt blodtryck regelbundet. Det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar fler svenskar att testa blodtrycket för att kunna förbättra sina levnadsvanor eller få behandling som leder till ett friskare liv.
Drönare med hjärtstartare, artificiell intelligens och nedkylning av hjärnan – det är några av de metoder Jacob Hollenberg utvärderar för att hjälpa de uppemot 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. I dag tar han emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, och tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden till sin forskning.
