Miljontals människor lever med hjärt- och lungsjukdomar i Sverige. Hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och andra sunda levnadsvanor kan förebygga sjukdom. Rätt information och mer insamlade medel till forskningen är helt avgörande för framtiden. Därför har LloydsApotek och Hjärt-Lungfonden påbörjat ett samarbete.
- Mer än hälften av alla hjärtinfarkter som inträffar i Sverige kan kopplas till
Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt i Sverige och hjärtat är extra utsatt på julafton, då antalet hjärtinfarkter ökar med närmare 40 procent. Nu pekar en ny studie ut stress och oro som viktiga orsaker. Samtidigt visar en Sifoundersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt att många har känt sig mindre stressade inför julen under pandemin.
Risken att drabbas av hjärtinfarkt är nästan dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna mellan länen ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att förstå och jämna ut de regionala olikheterna.
Mellan 2 och 3 miljoner människor i Sverige lever med högt blodtryck enligt en sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Ny forskning i Uppsala visar nu att förhöjda blodtrycksvärden dessutom är den allvarligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.
Endast 16 år gammal har Maxi Svensson redan fått stor uppmärksamhet för sina konstverk. Nu har Hjärt-Lungfonden valt ut den begåvade unga konstnären att bli Årets konstnär till 2022-års Gåvokalender.
Maxi har en personlig koppling till hjärtsjukdom eftersom hans farfar lever med pacemaker. Nu bidrar Maxi med sin konst till Hjärt-Lungfondens nya gåvokalender.
- Min farfar fick problem
Hjärt-Lungfondens styrelse har utsett professor och överläkare John Pernow till ny ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Hans uppdrag blir bland annat att leda arbetet med att bedöma och rekommendera för styrelsen vilka forskningsprojekt som ska tilldelas anslag.
Mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Mörkertalet är stort då många lever med KOL utan att ha fått diagnos. 2 839 personer dog av KOL i Sverige 2020 och runt 3 000 personer har avlidit årligen det senaste decenniet. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
- Endast cirka en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de
Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes idag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.
29 oktober är det World stroke day. En dag då Hjärt-Lungfonden vill uppmana till att använda sig av AKUT-testet för att känna igen en stroke. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Tiden till behandling är avgörande när någon drabbas av stroke. Trots det känner många inte till hur en stroke yttrar sig idag.
– Vid stroke är tiden extremt dyrbar och
En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.
Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-lungräddning initieras i cirka 6 000 av dessa fall. Av dessa överlevde endast 592 personer under 2020. En andel som legat stabilt under de senaste åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden och Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.
– Det vi vet är att hjärt-lungräddning och snabb tillg
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.