Gå direkt till innehåll

Sök i nyhetsrummet

  • I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer årligen av stroke

    Tre av tio strokepatienter får afasi

    Strokefallen minskar men andelen som drabbas av språkstörningen afasi efter insjuknande är fortfarande hög. Det visar ny forskning från Lunds universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden. Upptäckten belyser vikten av att patienter med stroke får rätt vård och rehabilitering.

    – Våra resultat visar hur viktigt det är att kontrollera strokepatienters språkförmåga redan i den akuta fasen, så att d

  • Coronavirus

    Ny kunskap om orsakerna till organsvikt vid covid-19

    Forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att den organsvikt som drabbat många som insjuknat i svår covid-19 kan bero på kärlskador där de röda blodkropparna spelar en viktig roll. Fynden kan lägga grunden till nya läkemedelsbaserade behandlingar av kärlskadorna.

  • Förekomsten av lungsjukdomen KOL har minskat, men utvecklingen i dödlighet har stått mer eller mindre stilla under de senaste tio åren.

    Dödlighet i KOL har stått stilla senaste tio åren

    Lungsjukdomen KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av KOL. Förekomsten av lungsjukdomen har minskat, men utvecklingen i dödlighet har stått mer eller mindre stilla under de senaste tio åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
    - Endast en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de går miste om behandling

  • Anders Rosengren, Läkare och professor vid Göteborgs universitet, har tilldelats Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2022 på tre miljoner kronor.

    Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag: Ett digitalt livsstilsverktyg kan förebygga hjärtsjukdom

    Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor är Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitet. Han leder ett projekt där man ska undersöka vilka effekter ett digitalt verktyg har på möjligheterna att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
    - Anders Rosengrens studie kan öppna upp ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Verktyget är kostnadsfritt att använda

  • Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet, har tilldelats Hjärt-Lungfondens stora preventionsanslag 2022 med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse på sex miljoner kronor.

    Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag: Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa hjärtinfarktspatienter

    Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet. Han får anslaget för sin forskning om rädsla för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt.
    -Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv

  • Hjärt-Lungfonden grundades redan 1904 under namnet Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos. I bussar med bildskärmar genomfördes tre miljoner undersökningar i kampen mot TBC. På bilden ses unga pojkar som väntar på att bli undersökta.

    Världstuberkulosdagen 24 mars: Nya biomarkörer kan hitta latent Tuberkulos hos gravida

    Varje år insjuknar nästan tio miljoner människor i tuberkulos och cirka en och en halv miljon dör till följd av sjukdomen. Man räknar med att en fjärdedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien, så kallad latent tuberkulos. En avhandling med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att kroppens kontroll av latent tuberkulos rubbas under den senare delen av en graviditet. Detta kan vara en

  • Statistikrapporten 2022

    Ny rapport från Hjärt-Lungfonden: Fler döda i stroke under pandemin

    År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

  • Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

    Internationellla kvinnodagen: Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män

    Kvinnor har betydligt svårare att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL efter hjärtinfarkt än män. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att kvinnors riskfaktorer uppmärksammas och behandlas i lika stor utsträckning.

  • Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

    Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

    Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport som publiceras idag. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt.

  • Lynn Butler, forskare vid Molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

    Ny upptäckt: Proteinnivåer i blodet kan visa risk för hjärt-kärlsjukdom

    Genom att mäta nivåer av olika endotelproteiner i blodet har forskare i en ny studie kunnat visa en koppling mellan dessa nivåer och risken för hjärt-kärlsjukdom. Fyndet kan utgöra ett första steg mot befolkningsstudien SCAPIS mål - att genom ett enkelt blodprov kunna se individers risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

  • Zacharias Mandalenakis, docent i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

    Inför Alla hjärtans dag – Ny forskning om allvarlig hjärtkomplikation: 18-åring med medfött hjärtfel har samma risk som 81-åring utan hjärtfel

    Nästan en av tolv patienter med medfött hjärtfel drabbas någon gång under livet av en infektion på hjärtklaffarna som kan få svåra följder, infektiös endokardit. I 18-årsåldern är komplikationen lika vanligt förekommande hos personer med medfödda hjärtfel som hos en 81-åring utan tidigare känt hjärtfel. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden.

  • Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

    Unik kartläggning av det fysiska aktivitetsmönstret: Få medelålders rör sig högintensivt

    Medelålders svenskar ägnar i genomsnitt endast 0,1 procent av sin vakna tid åt sådan fysisk aktivitet som klassas som högintensiv. Det motsvarar mindre än fem minuter varje dag. Samtidigt är de stillasittande mer än hälften av sin vakna dag, i genomsnitt åtta timmar. Det visar en unik kartläggning från befolkningsstudien SCAPIS som är Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning.

Visa mer