Sömnapné är en folksjukdom som kännetecknas av korta andningsuppehåll under sömnen. En nyligen publicerad studie vid Uppsala universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att andningsuppehåll under den så kallade REM-sömnen är förknippade med tecken på åderförfettning med risk för hjärt-kärlsjukdom.
- Tack vare forskning vet vi att många människor i Sverige lever med sömnapné. Men sambandet
Fler än var femte person i Sverige och drygt hälften av alla 65-åringar lever med högt blodtryck, som är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nu visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden på en koppling mellan hög konsumtion av frukt och lågt blodtryck uppmätt i hemmet.
Antalet svenskar som känner till att man bör äta minst 500 gram frukt, bär och grönsaker varje dag har ökat med 13 procent på tre år. Över hälften av svenskarna, 53 procent, känner till Livsmedelsverkets rekommendation idag mot bara 40 procent för tre år sedan. Kunskapen har ökat hos båda könen, men överlägset mest hos männen.
Nu under sommaren är utomhusbad en efterlängtad del av vår varma årstid, men tyvärr sker drunkningsolyckor med hjärtstopp som följd. Nu pågår forskning som utvecklar drönare som både levererar hjärtstartare och är utrustade med kamera för att snabbare kunna lokalisera personer under ytan i samband med drunkning. Forskningen har stöd från Hjärt-Lungfonden.
- För den som drabbas av hjärtstopp är
När ett stort antal människor samlas för något så ansträngande som att cykla Vätternrundan finns en risk för att någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Därför samarbetar Vätternrundan med Hjärt-Lungfonden för att hjärtsäkra loppen med hjälp av bland annat 60 hjärtstartare.
- Kunskapen om vilka som riskerar att drabbas av plötsligt hjärtstopp och varför man drabbas är fortfarande alltför li
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2022 på 15 miljoner kronor är Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet, för sin forskning om hur covid-19 och tuberkulos påverkar aktiviteten hos gener och immunförsvar. Forskningen har potential att ge resultat som kan förklara varför vissa individer drabbas av svår infektion eller långtidscovid.
- Den epigenetiska responsen v
Risken att drabbas av stroke är 37 procent högre i exempelvis Gävleborg än i Kalmar län – och olikheterna i landet ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.
– Det här är en mycket oroväckande utveckling. Många har säkert hört talas om att exempelvis rökning och låg fysisk a
Strokefallen minskar men andelen som drabbas av språkstörningen afasi efter insjuknande är fortfarande hög. Det visar ny forskning från Lunds universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden. Upptäckten belyser vikten av att patienter med stroke får rätt vård och rehabilitering.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att kontrollera strokepatienters språkförmåga redan i den akuta fasen, så att d
Forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att den organsvikt som drabbat många som insjuknat i svår covid-19 kan bero på kärlskador där de röda blodkropparna spelar en viktig roll. Fynden kan lägga grunden till nya läkemedelsbaserade behandlingar av kärlskadorna.
Lungsjukdomen KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av KOL. Förekomsten av lungsjukdomen har minskat, men utvecklingen i dödlighet har stått mer eller mindre stilla under de senaste tio åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
- Endast en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de går miste om behandling
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor är Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitet. Han leder ett projekt där man ska undersöka vilka effekter ett digitalt verktyg har på möjligheterna att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
- Anders Rosengrens studie kan öppna upp ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Verktyget är kostnadsfritt att använda
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet. Han får anslaget för sin forskning om rädsla för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt.
-Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv
