För barn som föds med svåra hjärtfel kan en diagnos redan under fosterstadiet vara livsavgörande. Inte minst på orter med långa avstånd till specialistkompetens. Svensk forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att det finns goda möjligheter att redan inom några år förbättra överlevnaden hos barn med sådana hjärtfel.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 januari lyfter en rad hjärtläkare och forskare ett varningens finger för att Riksrevisionen i en rapport före jul flaggade för framtida minskade satsningar på Sveriges kvalitetsregister. Forska!Sverige och Hjärt-Lungfonden delar i högsta grad den oron, som vi befarar kan leda till att utvecklingen av svensk sjukvård stagnerar.
Idag har Hjärt-Lungfonden utbildat elva politiker från oppositionen i Stockholms läns landsting i hjärt-lungräddning. I slutet av november utbildade Hjärt-Lungfonden tretton politiker från den styrande majoriteten. Utbildningen är en del i kampanjen Hjärtsäkra Sverige som har målet att fler ska överleva plötsligt hjärtstopp.
Med ett enkelt blodprov ska det gå att avgöra vem som riskerar att drabbas av sjukdom i hjärta, kärl eller lungor. Det är ett av målen när SCAPIS, Sveriges hittills största befolkningsstudie på området, startar i Göteborg. 30 000 personer i hela landet ska undersökas i studien som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen.
Varje dag föds tre barn med hjärtfel i Sverige. För att uppmärksamma hjärtebarnen och samla in pengar till forskning om barns hjärtsjukdomar genomför Hjärt-Lungfonden kampanjen Alla barnhjärtans månad. I år har den kända keramikern Lisa Larson formgivit de hjärtepins som säljs till stöd för forskningen.
Under januari kommer hjärtstartare att installeras på 23 regionaltåg i Mellansverige, från Mjölby i söder till Mora i norr. Bakom satsningen står Tåg i Bergslagen i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Syftet är att kunna rädda resenärer som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Nästan sex av tio svenskar, 57 procent, är positiva till att testamentera pengar till forskning om allvarliga sjukdomar. Det visar en ny Sifoundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden.
Nu får åtta forskare varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för alla som lider av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst betyder att forskaren får sin forskning betald på hel- eller halvtid under tre år.
Totalt delar Hjärt-Lungfonden ut 205 miljoner kronor till svensk forskning under 2013. Det är en ökning med 23 miljoner jämfört med förra året. Hjärt-Lungfonden stödjer i första hand forskning med klinisk relevans, vilket betyder att forskningen ska omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfonden är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige.
Mer pengar till svensk hjärtforskning skulle kunna rädda tusentals liv och dessutom öka chanserna till ett framtida svenskt Nobelpris i medicin. Det skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden tagit fram en ny metod för att stoppa ämnen som drar samman blodkärlen i kroppen. Detta innebär stora möjligheter att förbättra både förebyggande och akut behandling av hjärtinfarkt. Men mer resurser behövs till fortsatt forskning för att kunna utveckla välfungerande mediciner.
Fler än tre av fyra 60–65-åringar har plack i hjärtats kranskärl. Det visar tidiga resultat från forskningsprojektet SCAPIS som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Sveriges universitetssjukhus. Att plack i kärlväggen brister är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt.
Det tar allt längre tid innan ambulansen är på plats när någon drabbas av hjärtstopp. I stället räddas nu allt fler liv av människor som kan hjärt-lungräddning och befinner sig i närheten. Det visar ny statistik från Svenska hjärt-lungräddningsregistret som Hjärt-Lungfonden presenterar.
Hjärt-Lungfonden har i dag utbildat tretton politiker i Stockholms läns landsting i hjärt-lungräddning. Utbildningen är en del av kampanjen Hjärtsäkra Sverige, som har målet att fler ska överleva plötsligt hjärtstopp.
Sju av tio svenskar, 71 procent, tänker skänka pengar till välgörenhet inför julen. Det är fler än för två år sedan, då 66 procent planerade att göra det. Framför allt är det åldersgruppen 30–49 åringar som blivit mer benägna att skänka pengar inför jul. Det visar en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
SIS, Swedish Standards Institute, har startat en kommitté som ska ta fram en definition på hjärtsäker plats. Syftet med arbetet är att hjärtstartare ska användas mer för att fler ska överleva plötsligt hjärtstopp. Kommittén leds av en representant från Hjärt-Lungfonden.SIS ska ta fram en svensk standard för hjärtsäker plats.
Nu efterlyser Hjärt-Lungfonden berättelser, minnen och fotografier som har med hjärt- och lungsjukdom att göra från drabbade och deras anhöriga i Stockholms län. Det insamlade materialet ska användas för att illustrera forskningens framsteg i samband med att Hjärt-Lungfonden firar 110 år under 2014.
Ett forskningsprojekt som får stöd av Hjärt-Lungfonden visar att ett särskilt blodprotein kan ha betydelse för att skydda blodkärlen mot åderförfettning. Det har forskare i Malmö kunnat visa. Forskningen kan på sikt bidra till kampen mot bland annat hjärtinfarkt.
Allt fler hjärtstartare placeras ut och registreras i det nationella hjärtstartarregistret. Samtidigt bedömer Hjärt-Lungfonden att tiotusentals hjärtstartare ännu inte är registrerade. Det betyder att varken privatpersoner eller larmcentraler kan söka upp dem när någon drabbas av hjärtstopp.
Det kan börja som plötsliga smärtor i bröstet som sedan strålar ut i armen. Varje år drabbas cirka 4 600 stockholmare av en hjärtinfarkt. Allt fler räddas till livet tack vare forskningsframsteg och en välfungerande akutsjukvård i Sverige. Nu är utmaningen att kunna garantera bästa tänkbara vård också efter hjärtinfarkten.
