Hjärt-Lungfonden välkomnar möjligheten att lämna synpunkter på personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Hjärtsvikt.
I korthet lyfter Hjärt-Lungfonden följande:
Tillgången till personal specialiserad inom hjärtsvikt samt dokumentation i register är av avgörande betydelse för rätt diagnos, behandling och överlevnad.
Tiden som behövs för att ställa rätt diagnos varierar. I det avseend
Av de svenskar som är äldre eller tillhör en riskgrupp kommer nästan tre av fyra, 71 procent, att träffa släkten mindre än vanligt eller inte alls i jul på grund av coronapandemin. Det visar en ny Sifoundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden, som nu lyfter behovet av mer forskning för att skydda hjärt- och lungsjuka inför liknande pandemier i framtiden.
I 20 år har konstnären Lasse Åberg levt med pacemaker. Tack vare pacemakern och forskningen har han nyligen fyllt 80 år. Nu hjälper Lasse forskningen med sina litografier som han kallar för grafiska spratt eller visuella hyss till en ny gåvokalender för Hjärt-Lungfonden.
För ungefär 20 år sedan drabbades Lasse Åberg av hjärtflimmer. Han fick då en pacemaker inopererad och tar sedan dess medicin
Hjärt-Lungfonden välkomnar utredningen och förslag i syfte att öka förutsättningarna för staten att göra de insatser som mest effektivt bidrar till att målen med hälso- och sjukvården nås, dels till att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat.
Sveriges arbete för bättre kunskapsbaserad vård är av stor vikt för att minska dödlighet i hjärtkärlsjuk
En ny förvaringsmetod kan möjliggöra tredubblad förvaringstid för donatorhjärtan, från 4 till 12 timmar. Hjärtan som förvarats i den nya ”förvaringslådan” har nu för första gången transplanterats till behövande inom ramen för en klinisk prövning – med positiva resultat. Den kliniska prövningen har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan bana väg för fler hjärttransplantationer.
Att utveckla en ny behandling som dämpar inflammationen och minskar skadan i hjärtat efter en hjärtinfarkt och som på sikt kan bidra till att färre hjärtinfarktpatienter utvecklar hjärtsvikt och dör. Det är förhoppningen med en pågående svensk forskningsstudie ledd av Alexandru Schiopu, docent i kardiologi vid Lunds Universitet, som idag har tagit emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forska
Ålandskryssaren Viking Cinderella har som första fartyg på Östersjön klassats som en Hjärtsäker zon, enligt den standard som tagits fram av bland andra Hjärt-Lungfonden. Det innebär att Cinderellas medarbetare är utbildade i och regelbundet repeterar hjärt- och lungräddning med de hjärtstartare som finns ombord.
Riskgrupper för hjärt-kärlsjukdom kan löpa väsentligt större risk att drabbas av hjärtinfarkt om de får influensa. Det visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar hjärt-kärlsjuka och äldre personer att vaccinera sig inför influensasäsongen – både för att minska risken att dö i förtid och för att inte belasta sjukvården i coronatider.
Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier till diabetes. Upptäckten öppnar för en mer individanpassad behandling.
I dag lyfter bland annat Hjärt-Lungfonden och Swedeheart på DN Debatt att det råder orimligt stora regionala skillnader inom svensk hjärtsjukvård, där bostadsorten kan ha betydelse för hjärtpatienters överlevnad. Organisationerna föreslår nu att regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att granska hur regionerna uppfyller lagar och riktlinjer för hjärtsjuka.
Fetma är den enda av de fem största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som har en försämrad utveckling bland kvinnor. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden. Utvecklingen för högt blodtryck, högt kolesterol och rökning har däremot förbättrats sedan 1980, medan förekomsten av diabetes är oförändrad. Inför World Heart Day lyfter Hjärt-Lungfonden behovet av e
Den 22 september lanseras Trappans dag. Syftet med dagen är att sätta ljus på att vi rör oss allt mindre i dag och att det ökande stillasittandet hotar både vår fysiska och psykiska hälsa. Bakom dagen står folkhälsoinitiativet 100trappsteg tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Suicide Zero, Hjärt-Lungfonden och Generation Pep.
Insjuknandet i hjärtinfarkt har varit fortsatt lägre än förväntat under sommaren jämfört med tidigare år. Det rapporterar Swedeheart, det Nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård och fortsätter tillsammans med Hjärt-Lungfonden att uppmana allmänheten att söka vård vid symptom på hjärtsjukdom.
En stor internationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Resultatet är ett glädjebesked inte minst för alla äldre hjärt-kärlsjuka, som har nytta av äggets rika näringsinnehåll.
Preventionsprogram med fokus på fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom med 21 procent. Det visar resultatet av en långtidsstudie finansierad av Hjärt-Lungfonden, som i 22 år följt 5 671 personer. Deltagarna i studien har via primärvården i Sollentuna deltagit i ett program med bland annat hälsosamtal, fysisk aktivitet på recept och hälsokontroller.
En ny studie från GIH visar att mer än hälften av alla vuxna i Sverige räknas som överviktiga, en ökning med 10 procentenheter de senaste 25 åren. Samtidigt visar Pep-rapporten att bara 14 procent av svenska ungdomar äter och rör på sig enligt rekommendationerna. Båda studierna genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden välkomnar översynen av åtgärdsprogram för luftkvalitet och påtalar behovet av att fler åtgärder för att minska förekomsten av luftföroreningar.
Hjärt-kärlsjukdom och vissa lungsjukdomar ger förhöjd risk för allvarliga komplikationer för dem som drabbas av sjukdomen covid-19. Därför delar Hjärt-Lungfonden nu ut akutanslag till 26 forskningsprojekt om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdom. Samtliga projekt ska genomföras under det här året.
En ny studie visar att kranskärlen hos män är betydligt mer åderförkalkade än hos kvinnor. Vid 50 års ålder har män fyra gånger så mycket åderförkalkning i kranskärlen som kvinnor och vid 60 år cirka 3 gånger så mycket. Resultaten kommer från en delstudie som ingår i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
Ett nytt riskbedömningsinstrument ska hjälpa läkare att skatta prognosen för äldre personer som drabbats av hjärtinfarkt – och avgöra vilka som klarar wn viss behandling. Om fler patienter i hög ålder kan behandlas med ballongvidgning och adekvata mediciner efter infarkt skulle fler kunna leva med bättre livskvalitet. Hjärt-Lungfonden lyfter nu behovet av mer forskning på hjärtsjuka över 80 år.
