Nyhet -
Artikel prisas för fokus på både elev och lärmiljö
I tyska Nordrhein-Westfalen är ambitionen ett mer inkluderande utbildningssystem. Traditionellt har fokus legat på individnivå, men nu föreslår forskare ett utökat fokus även på lärmiljön. För detta får de Dietrich-Eggert-stiftelsens vetenskapspris genom sin artikel The system shows us how bad it feels. Thomas Barow och Daniel Östlund, forskare vid Göteborgs universitet respektive Högskolan Kristianstad, berättar om bakgrunden till priset.
Vad är Dietrich Eggert Stiftung für schulische Inklusion?
– Stiftelsens grundare Dietrich Eggert är en känd professor inom det specialpedagogiska området i Tyskland. Han har varit verksam i mer än 50 år. Stiftelsen har som målsättning att främja ett inkluderande utbildningssystem med fokus på särskilt stöd och skolutveckling, berättar Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, vid Högskolan Kristianstad.
– Priset är en utmärkelse för vetenskapliga studier och projekt som bidrar till att utveckla ett mer inkluderande skol- och utbildningssystem. Priset består av 1 000 euro (drygt 10 000 svenska kronor), som vi delar, säger Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och tf. professor vid Kölns universitet.
Vad handlar studien om som ni prisats för?
– På ett liknande sätt som i andra skolsystem har även Nordrhein-Westfalen implementerat en policy som förväntas skapa ett mer inkluderande utbildningssystem. Vi ville undersöka hur utredningar av elevers behov av särskilt stöd genomförs och hur beslut sedan fattas på basis av utredningarna, förklarar Daniel och fortsätter.
– Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med 14 speciallärare som ansvarade för utredningarna av elevers behov av stöd, och med fem skoladministratörer med ansvar för att fatta beslut om vilka stödinsatser som skulle erbjudas eleverna.
Vilka slutsatser kom ni fram till?
– Vi fann främst att systemet för att utreda och fatta beslut var tyngt av ett traditionellt synsätt på specialundervisning. Exempelvis såg vi hur vissa speciallärare kunde använda intelligenstester och att de i mindre utsträckning observerade elevernas lärmiljö, berättar Thomas.
– Vi fann också att eleverna själva och deras vårdnadshavare sällan var delaktiga i utredningsprocessen, fortsätter Daniel. Vi drog därför slutsatsen att det är nödvändigt att reformera grunderna för hur man utreder och fattar beslut om särskilt stöd för elever i Nordrhein-Westfalen. Samtidigt ser vi stora utmaningar i att omvandla befintliga tankestilar till ett mer flexibelt och de-kategoriserande tillvägagångssätt.
Ser skolsystemet annorlunda ut i Nordrhein-Westfalen jämfört mot resten av Tyskland? Varför valde ni just denna förbundsstat?
– Tyskland har 16 delstater och skolsystemen ser lite annorlunda ut i varje delstat. Vi valde Nordrhein-Westfalen eftersom det är en av de största delstaterna. Och inte minst har jag jobbat som speciallärare där i drygt tio år, berättar Thomas.
Vilka är de stora utmaningarna för att nå den önskade förändringen?
– Det är en lång process på många nivåer, menar Daniel. Utbildningspolitiken och tankestilar behöver förändras, hos allt från lärare och speciallärare till beslutsfattare, och så vidare. Samtidigt behöver man utveckla hur man genomför de pedagogiska utredningarna. Vi föreslår en mer flexibel strategi för de pedagogiska utredningarna som i större utsträckning tar hänsyn till relationen mellan elev och lärandemiljö, särskilt när det gäller framtida stödåtgärder.
– Vi ser också en utvecklingspotential i elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i utredningsarbetet, och att helt enkelt involvera dem i större utsträckning, påpekar Thomas.
Finns det paralleller mellan Nordrhein-Westfalen och Sverige?
– Vi ser likheter främst genom att en utgångspunkt i ett relationellt perspektiv inte är en självklarhet när elevers behov av särskilt stöd ska utredas. Dock har det kategoriska perspektivet fortfarande ett starkare fäste i Nordrhein-Westfalen, förklarar Daniel.
– Vi gör den typen av jämförelser i en annan artikel vi publicerade förra året, där vi analyserat pedagogiska utredningar från några svenska kommuner och från Nordrhein-Westfalen, berättar Thomas. I delstatens policydokument finns ett större fokus på att utgå från ett individperspektiv, vilket ökar utredningarnas fokus just på elevernas svårigheter.
– Så länge ett tydligt individfokus finns kvar kommer utredningarna att sätta fokus på den enskilda elevens brister snarare än att också söka förklaringar i elevens lärandemiljö. I de svenska riktlinjerna finns ett större fokus på att också utreda lärmiljön och hur det ser ut på grupp- och skolnivå, konstaterar Daniel.
Vetenskapliga artiklar
Text: Fabian Rimfors
