Idag, 30 maj, firar Högskolan Kristianstad den första examen för studenter som fullföljt den arbetsplatsintegrerade grundlärarutbildningen. Firandet hålls på högskolans campus och inkluderar särskilt inbjudna rektorer och mentorer från de nio kommuner som varit delaktiga i den första kullens utbildning.
Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram under 2000-talet. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en bok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Syftet är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem
Det är dags att söka till höstens utbildningar. Vill du vara med och skapa framtidens människor? Som högstadielärare får du möjlighet att använda din egen livserfarenhet och utbildning för att få andra att växa. Men varför ska du välja just ämneslärarutbildningen på Högskolan Kristianstad? Våra ansvariga för utbildningen förklarar.
I dag är det Specialpedagogikens dag. Högskolans biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Daniel Östlund, föreläser om de stora utmaningar som utbildningarna för barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför. Konferensen är digital och har över 1 800 deltagare, men SVT är också på plats och så att ännu fler ska kunna ta del av nya rön och insikter.
Bedömningar i klassrummet är en viktig grund för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Externa bedömningar, som nationella prov, kan påverka undervisningen men leder inte alltid till ökat lärande, särskilt inte för elever i behov av stöd. Lärare och elever måste få göra bedömningen till sin, visar ny forskning.
Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg i stort samt bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska än kommunala gymnasieskolor. Det visar ett forskningsprojekt som nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson ägnat sig åt i tre år.
Traditionell NO-undervisning bygger ofta på faktaplugg och tillrättalagda laborationer. Men genom ett samverkansprojekt med en grundskola undersöker Lotta Leden och Lena Hansson tillsammans med lärarna hur mönstret kan brytas, vilket kan ge eleverna ny lust att upptäcka NO-ämnena.
För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna, att få en känsla för historiens tid och rum. Det kan också vara svårt att jämföra händelser i det förgångna med egna upplevelser. Detta kan böckernas underbara värld ändra på. På Bokmässan pratar två forskare om hur skönlitterära berättelser kan lära barn historia.
De nordiska länderna ger väldigt olika förutsättningar för motorik och fysisk aktivitet i styrdokumenten för förskolan. WHO:s rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet måste in i både lagar och läroplaner. Annars riskerar åtskilliga barn aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser. Det menar forskare i en ny studie som presenteras i veckan.
En del skolor ligger vackert belägna i storslagen lättillgänglig natur. Andra gör det inte, och hur gör man då för att skapa viktiga naturupplevelser i vardagen? Det ska fyra av Malmös kommunala fritidshem få lära sig tillsammans med forskare när Pildammsparken förvandlas till ett klassrum på tisdag. Naturupplevelser för barn är nämligen viktigt för såväl kognitiv som affektiv och fysisk utvecklin
Hur påverkades skolungdomar av covid-19-pandemin? Och hur kan skolstressen förebyggas? Det frågade sig fyra nyutexaminerade studenter på Distriktssköterskeprogrammet i våras. Nu har deras magisteruppsatser accepterats som vetenskapliga artiklar i två olika tidskrifter.
Att förhållandet mellan lärare och elev kan gnissla och skava, är ingen nyhet. Men i sin avhandling går Linda Plantin Ewe ett steg vidare, och visar hur lärares relationskompetens kan utvecklas – något som kan vara särskilt betydelsefullt i mötet med elever med ADHD.
Att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism är spännande och utmanande, det vet Kamilla Klefbeck. I sin avhandling lyfter hon fram strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.
Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.
Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.
Digitaliseringen har gett oss nya verktyg och fler möjligheter att uttrycka oss. Under tre år ska tre forskare därför titta närmare på hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas. Projektet har fått stöd av Skolforskningsinstitutet och förväntas förbättra villkoren för elevers lärande i deras digitala skolmiljö.
Visst pratas det ofta om hållbar utveckling, men pedagoger och barn i förskolan är en bortglömd målgrupp. Ett nytt internationellt fortbildningsprojekt, lett av Högskolan Kristianstad, ska ta hjälp av den senaste tekniken för att råda bot på detta. I slutändan kan det bli hur stor som helst, menar de inblandade.
Behöver du vara innovativ som lärare? Nej, men som lärare behöver du ha verktygen för att kunna arbeta innovativt. Det har högskolans grundlärarstudenter kommit fram till när de har innovationstränat. Enligt de blivande lärarna finns många utmaningar inom skolans värld som behöver lösas och att då få en modell och tydlig struktur att arbeta innovativt efter tycker lärarstudenterna låter utmärkt.
I tyska Nordrhein-Westfalen är ambitionen ett mer inkluderande utbildningssystem. Traditionellt har fokus legat på individnivå, men nu föreslår forskare ett utökat fokus även på lärmiljön. För detta får de Dietrich-Eggert-stiftelsens vetenskapspris genom sin artikel The system shows us how bad it feels. Forskarna Thomas Barow och Daniel Östlund berättar om studien och varför de fick priset.