Kartläggning av ohälsofaktorer inom vården ska höja kvaliteten

Mental ohälsa bland vårdpersonal leder till sämre omvårdnad. Tre gånger så många sjuksköterskor fick utmattnings- eller stressdiagnos under pandemin. Och dubbelt så många drabbades av depression eller ångest jämför med före pandemiutbrottet. Det visar en ny studie som kartlagt vilka faktorer som ligger bakom ohälsan. Rätt förvaltad kan kartläggningen höja kvaliteten på omvårdnaden.

Vad handlar denna studie om?

– Vi ville undersöka sambandet mellan olika faktorer i sjuksköterskornas arbetssituation före och under covid-19-pandemin. Framför allt undersökte vi arbetsrelaterade diagnoser inom mental ohälsa, som ångest, depression, utmattning och stress, berättar Cicilia Nagel, universitetsadjunkt i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.

Vilka är de viktigaste resultaten i studien?

– Vi fann att sjuksköterskornas arbetsrelaterade diagnoser ökade. Tre gånger så fler sjuksköterskor fick en diagnos på utmattning eller stress 2020 jämfört med 2017. Och dubbelt så många sjuksköterskor som hade fått en diagnos på depression eller ångest under samma period, förklarar Cicilia och påpekar krasst.

– Vi fann även att brist på glädje i det dagliga arbetet, en ökad arbetsbelastning och brist på stöd från kollegor hade en ökad association med arbetsrelaterad ohälsa.

Vad får resultaten för praktisk betydelse?

– Tidigare forskning har visat att sjuksköterskors mentala ohälsa leder till en bristande kvalitet på omvårdnad. Det gäller även annan vårdpersonal. Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa så hoppas vi att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden.

– Sjukvårdsorganisationer som använder sig av kartläggningen kan förbättra arbetssituationen för sjuksköterskorna och utveckla en hållbar arbetsplats. I sin tur kan det få fler sjuksköterskor att stanna kvar i inom yrket, menar Cicilia.

Vad fick dig intresserad av att studera just detta?

– Det är ingen hemlighet att vi har haft en sjuksköterskebrist de senaste tjugo åren men just nu så har vi många sjuksköterskor som närmar sig pensionsåldern. Och andra sjuksköterskor väljer att sluta som sjuksköterskor efter bara några år i professionen. Tillsammans med den särskilda stress som nu sjuksköterskorna utsattes för under pandemin har vi nu nått en bristningsgräns, förklarar Cicilia.

Vetenskaplig artikel: Nurses’ Work-Related Mental Health in 2017 and 2020—A Comparative Follow-Up Study before and during the COVID-19 Pandemic

Cicilia Nagel har arbetat som sjuksköterska i över två decennier, varav de senaste tolv åren som anestesisjuksköterska. Hon har en master i medicinsk vetenskap från Lunds universitet, där hon doktorerar via Högskolans Kristianstads forskningsplattform Hälsa i Samverkan. Sedan 2016 är hon adjunkt på Sjuksköterskeprogrammet.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Niklas Laurin/Region Skåne