”Med multimodalitet kan alla elever få blomma”

Skriftliga och muntliga prov hör till skolans rutiner. Men hur ska lärarna bedöma en ljudberättelse eller ett filmklipp som en elev åstadkommit? I sitt forskningsprojekt begav sig Petra Magnusson till en högstadieskola för att tillsammans med lärarna ta tempen på multimodaliteten i klassrummet. 

Kommunikation är så mycket mer än det talade och skrivna ordet. Ljud, bilder och symboler förmedlar både kunskap och känslor – något som blivit allt mer vanligt i digitaliseringens tidevarv.

Petra Magnusson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning på Högskolan Kristianstad, har utforskat hur denna multimodala* kommunikation används och bedöms i skolan. Projektet, som utgår från forskningsplattformen Lärande i samverkan, har gått under namnet ”Multimodalt lärande och bedömning i digitala klassrum”.

Under tre terminer träffade hon lärare och elever på Läredaskolan, en högstadieskola i Hässleholm. Till en början var tanken att utveckla modeller för undervisning och bedömning av multimodal kommunikation.

Det visade sig dock att skolan befann sig i en annan fas. Rektor Anders Johannesson berättar att de låg efter i digitaliseringen. När han tillträdde rektorstjänsten året innan, användes fortfarande otympliga datorvagnar som skulle bokas i förväg och rullas runt mellan klassrummen.

– Mycket fokus låg på infrastrukturen. Nätverket var undermåligt och vi höll just på med en inventering vad gäller digitala läromedel. Och kunskapen var dessutom väldigt skiftande bland lärarna, så vi hade en rätt lång bit kvar till själva arbetssättet.

Forskningsprojektet fick backa ett steg och i stället ägnade skolan en termin åt teknisk utbildning. Därefter gick resterande tid i projektet åt planerade workshopar och klassrumsobservationer.

Bland lärarna mötte Petra Magnusson både nyfikenhet och skepsis ifråga om de multimodala och digitala användningsområdena.

Att kunna kommunicera och förstå är en fråga om demokrati

I de praktisk-estetiska ämnena fanns exempel på undervisning där digital teknologi var ett naturligt inslag. Här kunde lärarna använda sig av förinspelade instruktioner, QR-koder och digital dokumentation tillsammans med eleverna. I de textrika ämnena var den digitala tekniken däremot inte lika utnyttjad i början av projektet då infrastruktur, kunskap och digitala verktyg inte fanns i tillräcklig grad.

Lärarna hade svårigheter att bedöma elevernas multimodala kunskapsredovisningar – något som tidigare forskning också visat. Även om lärarna använde multimodala redovisningsformer i undervisningen, vilade deras bedömningar mestadels på elevernas muntliga och skriftliga prestationer.

– Det är lätt att hålla kvar gamla och trygga vanor där tyngdpunkten ligger på det talade och skrivna språket. Men avvägningen mellan traditionella och digitala verktyg handlar egentligen inte om ”antingen eller”, utom om ”både och”.

Rutiner tar tid att rucka på, konstaterar både Petra Magnusson och Anders Johannesson. Men skolan måste helt enkelt försöka hänga med i den digitala utvecklingen, för att kunna rusta sina elever för framtiden.

– Vi lever i en spännande tid. Det är en fråga om demokrati, att kunna kommunicera och förstå. Vi vet inte hur vi kommer att kommunicera om tjugo år, vi kanske inte ens överväger penna och papper då, säger Petra Magnusson.

Även om det hittills inte skett några omvälvande förändringar i klassrummen, menar rektor Anders Johannesson att projektet väckt en del tankar och idéer bland lärarna.

– Det finns ett kollegialt utbyte där vi håller små mini-workshopar för att dela erfarenheter med varandra. Numera är krånglande nätverk snarast en icke-fråga, och det är heller inga lärare som ifrågasätter om de ska använda digitala verktyg i undervisningen.

Kunskaper kan uttryckas på flera kunskaper på flera sätt

För Petra Magnussons del har projektet, utöver det insamlade forskningsmaterialet kring multimodalitet och digitalisering, också fött nya tankar kring metoden. Vad innebär egentligen praktiknära forskning och hur flexibel ska man vara när planerna ändras längs vägen?

– Hade projektet startat i ett senare skede, då skolan kommit längre i sin digitala utveckling, hade vi kanske upptäckt andra saker.

På lärarutbildningen står användning av digital teknologi numera med i examensmålen och Petra Magnusson förutspår att detta kommer få en allt viktigare plats i undervisningen av blivande lärare.

– En del vill säkert få veta mer kring konkreta programvaror. Men det viktigaste är frågeställningen: ”Vad ger den digitala teknologin för möjligheter för undervisning och lärande och hur ska jag som lärare förhålla mig till det?”

För det handlar inte enbart om att bejaka och använda ny teknik, utan också om att se eleverna med deras olika förmågor, betonar Anders Johannesson:

– Genom att ge större plats åt detta och låta eleverna uttrycka sina kunskaper på flera sätt, kan alla elever få chansen att blomma.

* Multimodalitet är ett teoretiskt synsätt på kommunikation, interaktion och representation som inte endast tar hänsyn till språk som tal och text, utan även omfattar gester, ljud, bilder och blickar. Källa: Wikipedia.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: John Schnobrich/Unsplash och Högskolan Kristianstad

Petra Magnusson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, forskar om multimodalitet i undervisning sedan flera år.