Skolan ska vidareutvecklas med ny metakunskap

Digitaliseringen har gett oss nya verktyg och fler möjligheter att uttrycka oss. Under tre år ska tre forskare därför titta närmare på hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas. Projektet har fått stöd av Skolforskningsinstitutet och förväntas förbättra villkoren för elevers lärande i deras digitala skolmiljö.

Tidigare forskning visar att det råder brist på undervisning i hur olika uttryckssätt skapar betydelse och att lärare generellt upplever det som svårt att bedöma elevers digitala multimodala textproduktion, det vill säga sammansatta texter med till exempel ljud, foto och rörliga bilder som eleverna skapar med hjälp av digital teknologi. Mer forskning och utveckling behövs för att kunna använda och vidareutveckla undervisning i de digitala lärmiljöer som blir allt vanligare i svenska skolor.

Nu startar tre forskare tillsammans med grundskolor i Kristianstad och Lidköping ett treårigt projekt för att identifiera utmaningar och behov i skolorna. För Petra Magnusson, som leder projektet från Högskolan Kristianstad, är frågor om undervisning och bedömning i digitala, multimodala lärmiljöer inget nytt.

– Det är en fortsättning på ett intresse för förändringar och utveckling av kommunikativa villkor som väcktes under min tid som lärare. Det är även en utveckling av det jag har sysslat med på senare år och också arbetat med i tidigare projekt, både på egen hand men också i forskningsnätverket TIMDA, berättar Petra, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad.

Forskningsprojektet heter Lärares metakunskap och bedömningspraktik i digitala, multimodala lärmiljöer och finansieras med fyra miljoner kronor av Skolforskningsinstitutet. Under tre år ska forskarna tillsammans med lärare utveckla metaspråk, modeller och medvetenhet för undervisning och bedömning i digitalt, multimodalt meningsskapande i klassrummet, allt i syfte att stödja elevers lärande.

Kunskap om kunskap

Men vad är egentligen metakunskap? Petra förklarar det med att vara kunskap om kunskap. I forskningsprojektet betyder det lärarens förståelse om vad som ses som kunskap och de olika möjligheter som finns att utveckla och redovisa kunskap. Helt enkelt vad som erkänns som lärande.

Och vad är då multimodala lärmiljöer?

– En multimodal lärmiljö kännetecknas av att flera olika uttryckssätt, så kallade modaliteter, används i undervisning för att utveckla och uttrycka kunskap. Människan har alltid uttryckt sig multimodalt, men nu finns det fler möjligheter och verktyg till hands. Med digitala teknologi blir det lättare att använda fler uttryckssätt i olika kombinationer när vi kommunicerar, förklarar Petra.

Frågor som forskarna söker svar på är:

• På vilka sätt utmanas lärares undervisning, inklusive återkoppling och bedömningsaspekter, när eleverna skapar multimodala och digitala texter?
• Vad är utmärkande för undervisningsdesign som stödjer utveckling av elevers digitala textkompetenser?
• Hur kan lärares design och redesign av undervisnings- och bedömningspraktiker utvecklas genom erkännande och utforskande av elevers multimodala och digitala textproduktion?

– Tillsammans med skolverksamheterna ska vi undersöka dessa frågor och det känns roligt att få bygga ett samarbete där lärare och forskare tillsammans upptäcker, utvecklas och lär, säger Petra Magnusson.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Unsplash

Lärares metakunskap och bedömningspraktik i digitala, multimodala lärmiljöer

Forskningsprojektet Lärares metakunskap och bedömningspraktik i digitala, multimodala lärmiljöer finansieras med fyra miljoner kronor av Skolforskningsinstitutet. Under tre år ska tre forskare studera hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas även efter att den pågående nationella satsningen på digitaliseringsstrategin för skolan ska vara genomförd 2022. Projektteamet består av Petra Magnusson vid Högskolan Kristianstad, Sylvana Sofkova Hashemi vid Högskolan i Halmstad och Anna Åkerfeldt vid Stockholms universitet.