Det obetalda hemarbetet och det energislukande familjelivet, ofta kallat ”det tredje skiftet”, syns i Försäkringskassans statistik, där kvinnor står för ökande ohälsotal och sjukskrivningar till följd av stress.

Nyhet - 28 Februari 2020 11:51

Tredje skiftet avslöjar ojämn arbetsbörda i familjelivet

På pappret må vi vara jämställda. Men alltför ofta blir kvinnan familjens projektledare, och ägnar både arbetstid och fritid åt att planera och organisera det gemensamma familjelivet. Detta lyfter Kristianstadforskarna fram i sin uppmärksammade studie om ”tredje skiftet”.

”Men vi delar på ansvaret, vi delar på att skjutsa till träningar, och vi delar till viss del på matlagningen och sådant också. Men det är fortfarande jag som ser till att det händer något”.

Så beskriver småbarnsmamman Therese sin vardag. Många föräldrar, och i synnerhet kvinnor, känner säkert igen sig i hennes beskrivning. Arbetsuppgifterna delas någorlunda lika med partnern, men organiseringen och planeringen för matlagning, barnkalas och fritidsaktiviteter faller fullständigt på den enas axlar.

I en ny studie, som presenteras i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, lyfts begreppet ”tredje skiftet” fram. Pär Pettersson, fil doktor i psykologi vid Högskolan Kristianstad och en av författarna bakom studien, förklarar bakgrunden:

– På 90-talet pratades det mycket om två skiften, yrkesarbete och obetalt hemarbete. Arbetslivsforskarna visade att de hade olika inverkan på kvinnor och män. Männens stressnivåer sjönk när de kom hem, medan kvinnornas tvärtom gick upp.

Därför började forskarna tala om ett tredje skift, där i synnerhet kvinnor lägger tid och kraft på att styra upp vardagslivet. Den lediga tid som egentligen skulle bidra till avkoppling och återhämtning, fylls i stället med energislukande engagemang för familjen.

Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap, menar att detta tredje skift är mer aktuellt än någonsin.

– I dag lever de flesta par mer jämställt, och ändå är sjuktalen högre än tidigare – i synnerhet bland kvinnor som har hemmavarande barn. Det kan hänga samman med att kvinnan alltjämt är projektledare. I takt med att kraven på arbetsmarknaden blir allt högre har också återhämtningsfickorna på jobbet rationaliserats bort.

Ulf Ericsson, Elin Ekelund och Pär Pettersson har tillsammans med den norske professorn Leif W Rydstedt har skrivit en uppmärksammad artikel om det obetalda hemarbetet och det energislukande familjelivet, ofta kallat ”det tredje skiftet”.

Hemmets långa arm

Till en början hade kvartetten Pär Pettersson, Ulf Ericsson, forskningsassistent Elin Ekelund och den norske professorn Leif W Rydstedt ett annat mål i sikte när de drog i gång sin explorativa studie. De ville undersöka möjligheterna till återhämtning bland medarbetarna på en vanlig arbetsplats. Liknande studier har gjorts tidigare, hos bland annat bagare och hockeyspelare. Denna gång valde de att intervjua medarbetare på ett stort försäkringsbolag i Skåne.

När de väl satte sig ner och pratade med intervjupersoner, och lät dem skriva dygnets olika aktiviteter, växte en ny bild fram.

– Kanske hade vi varit naiva. För det visade sig snart att faserna mobilisering, genomförande och återhämtning var mer komplexa än vi trott, och att de gick in i varandra. Och flera av intervjupersonerna vittnade om att det faktiskt inte fanns någon tid över till den nödvändiga återhämtningen, säger Pär Pettersson.

Mest påtaglig var problematiken bland kvinnor i åldersspannet 30 till 45 år, med hemmavarande barn.

– Det var så uppenbart; även om mannen deltar i utförandet, så är det oftast kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och fritiden. Ansvarskänslan och de mentala bilderna hänger med henne till arbetsplatsen. Det är detta vi kallat för ”hemmets långa arm”, säger Elin Ekelund.

Följderna syns i Försäkringskassans statistik, där kvinnor står för ökande ohälsotal och sjukskrivningar till följd av stress. Ulf Ericsson, som själv har yngre barn hemma, är egentligen inte så förvånad över det upptäckta sambandet.

– Det här sätter fingret på en företeelse som många av oss känner igen i bekantskapskretsen, även om vi egentligen aldrig satt ord på det.

– Men jag, som tillhör en annan generation, måste ändå säga att jag är förvånad över att vi inte kommit längre, menar Pär Pettersson.

Han påpekar dock att förändringen inte bara måste ske på det individuella planet. För att lätta på bördan måste förhållandena på arbetsplatserna och kraven på de anställda ses över och revideras.

Bristen på återhämtning påverkas inte bara av ökad press på arbetet kombinerat med traditionella könsroller, utan också av moderna företeelser, som sociala medier. I den mån det faktiskt uppstår en lucka som hade kunnat tjäna som återhämning, fylls den ofta av snabba kickar från mobiluppdateringar.

I den utförda studien har kvartetten utgått från kvinnornas perspektiv. Framöver hoppas de kunna och vända på kuttingen, och studera vardagen ur männens synvinkel.

Beskrivningen av det tredje skiftet har rönt stor uppmärksamhet. De senaste veckorna har artikeln blivit spridd och läst, och kvartetten har fått svara på en rad nyfikna frågor i både svenska och utländska medier.

– Det är jättekul. Det är ju inte så vanligt att det man skriver blir en kioskvältare, men här har vi tydligen satt fingret på något angeläget, säger Ulf Ericsson.

Arbete, familjeliv och återhämtning: En explorativ studie om ”tredje skiftet”