Nyhet -
Ukrainas ekonomi efter ett år i krig
I ett år och tre månader har kriget rasat i Ukraina. Utöver sönderbombade liv och mänskligt lidande har omfattande sociala och ekonomiska förändringar danat om landet. Den ekonomiska aktiviteten har sjunkit, inflationen vuxit, och de militära utgifterna skjutit i höjden. Hur klarar Ukraina dessa stora utmaningar och påfrestningar? Miljontals människor lever trots allt i denna nya vardag. Två ukrainska gästforskare på Högskolan Kristianstad har tittat närmare på saken.
Ett år efter Rysslands invasion av Ukraina uppskattas krigets skador på bostäder, kommersiella fastigheter och annan infrastruktur till astronomiska 143,8 miljarder dollar. Bara jordbrukssektorn har förlorat 8,7 miljarder dollar. Inflationen har stigit kraftigt och landets BNP beräknas ha sjunkit med över 30 procent. På Högskolan Kristianstad finns två gästforskare från Ukraina. Nyligen skrev de en artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt.
Hur har kriget i Ukraina påverkat den ekonomiska aktiviteten och landets möjligheter att finansiera militära och sociala utgifter?
– Enligt detaljerad statistik minskade Ukrainas BNP med 29,1 procent år 2022. Trots minskningen har den ukrainska budgeten sedan krigets början styrts om mot militära ändamål, för att öka försvarsförmågan och täcka sociala utgifter. På så sätt säkerställs befolkningens försörjning, särskilt för äldre, inhemska flyktingar och arbetslösa. Alla planerade kapitalutgifter och andra icke-väsentliga utgifter har frysts, berättar Yuliya Markuts, från Kyiv School of Economics men som sedan förra året är gästforskare på Högskolan Kristianstad.
Hur har Ukrainas budget och det finanspolitiska ramverket anpassats till de nya förhållanden som råder i landet?
– För 2022 var budgetunderskottet drygt 40 miljarder dollar [1 497 miljarder UAH]. Budgetutgifterna mer än fördubblades jämfört med den första prognosen och uppgick till drygt 82 miljarder dollar [3 037 miljarder UAH], medan budgetintäkterna ökade med endast sex miljarder [229 miljarder UAH], motsvarande 15 procent, och uppgick till 40 miljarder dollar [1,553 miljarder UAH], förklarar Lina Zadorozhnia, som precis som Yulia kommer från Kyiv School of Economics och gästforskar i Kristianstad. .
– De ökade utgifterna berodde på ökad finansiering av nationell säkerhet och försvar, sociala utgifter och andra kostnader, berättar Yulia. Kapitalutgifter hade lägst prioritet. Ukraina spenderar för närvarande 80 procent av alla skatte- och icke-skatteintäkter, exklusive bidrag från internationella partner, på sitt försvar.
– En viktig faktor för att upprätthålla ekonomisk stabilitet var att tidigt införa en fast växelkurs för hryvnian, vår ukrainska valuta, påpekar Lina. Detta hjälpte till att kontrollera förväntningarna på växelkursen och mildra marknadstryck, trots den betydande osäkerheten som företag mötte då. Vid krigets början avstod Ukrainas riksbank tillfälligt från sin flexibla växelkurspolitik för att binda växelkursen. Sedan den 21 juli 2022 har växelkursen gentemot dollarn legat fast, vilket har resulterat i en devalvering på 25 procent.
Hur har arbetsmarknaden förändrats i Ukraina?
– Arbetsmarknaden i Ukraina hade redan innan kriget genomgått stora förändringar. Arbetslösheten låg på 9,8 procent 2021 och 21,1 år 2022. Det finns en betydande förlust av arbetskraft och en ”brain drain” när folk lämnar landet. Arbetsmarknaden behöver byggas upp bättre, konstaterar Lina.
Hur ser möjligheterna ut för återhämtning? Kan Ukraina ens återhämta sig mitt under brinnande krig?
– Fram till april 2023, efter 14 månader av fullskaligt krig, är den totala summan av dokumenterade skador på Ukrainas infrastruktur uppe i 147,5 miljarder dollar. Att skadesumman inte är högre tillskrivs den ukrainska arméns framgångar 2022, när de befriade sitt territorium, motstod framryckningen av den ryska armén i de östra regionerna, och minskade antalet långdistansattacker av ryska missiler och drönare, påpekar Yulia och fortsätter.
– Ukraina presenterade en återhämtnings- och utvecklingsplan i Lugano i juli förra året. Den beskriver landets behov för återuppbyggnadsperioden 2022–2032. Planen beräknas kosta 750 miljarder dollar, exklusive säkerhets- och militära utgifter, för att uppnå en årlig BNP-tillväxt på över sju procent. För att finansiera kostnaderna för försvar och socialt stöd för befolkningen behöver Ukraina fördubbla sin BNP under de närmaste tio åren och nå över 285–350 miljarder dollar.
Även om inflationen är hög i dag, så förväntas Ukraina klara sig från att nå hyperinflation. Hur kommer det sig?
– Invasionen av Ukraina våren 2022 ledde till en minskad efterfrågan på varor och tjänster, helt enkelt på grund alla förstörda företag, ockuperade områden, och medborgare som flydde till andra länder. Men den förstörda infrastrukturen, brutna logistik-kedjor, höga energi- och livsmedelspriser, skapade ett inflationstryck. Trots detta visade nivån av konsumentinflation inte tecken på så kallade hyperinflationära svängningar, påpekar Lina.
– Regeringen och företagen svarade snabbt på problemen genom att höja priserna, och i april 2022 ökade de årliga konsumentpriserna med 16,4 procent jämfört med månaden tidigare. Enligt Ukrainas riksbank förväntas inflationen 2023 minska till under 21 procent, och om ytterligare ett år till under 10, säger Yulia.
Hur har ukrainska staten hanterat de minskade skatteintäkterna?
– I själva verket har skatteintäkterna år 2022 ökat något jämfört med 2021, på grund av inflation, förskottsbetalningar och ökade skattesatser. Man har förändrat lagstiftningen och tillåter nu import av produkter i betydande volymer utan beskattning. Detta påverkade så klart intäkterna från moms och punktskatter negativt, och har resulterat i en minskning av statens intäkter från vissa skatter, berättar Lina och fortsätter.
– Problemet är att de militära utgifterna har ökat mycket snabbare. Som ett resultat av statsskulden och en kraftig minskning av nominell BNP, så har skuldnivån på 90 procent år 2022 redan överstigit den nivå som föreskrivs i finansregeln, som är 60 procent av BNP, som vi hade innan Rysslands invasion. Men på grund av kriget bortser man nu denna och andra finansregler, förklarar Yulia.
– Samtidigt fortsatte skattebetalare att betala skatter, även bolagsskatt i mindre omfattning, där det mesta betalades i förskott. Många företag har också gjort frivilliga inbetalningar, vilket visar solidariteten och viljan att stödja landets budget under krigsförhållanden, menar Lina. Just viljan att bidra har ökat avsevärt både bland företag och medborgare. Många känner ett delat ansvar att bidra till allmänna varor och tjänster.
Vilken roll spelar samarbeten med internationella organisationer, och hur kan de bli bättre?
– Samarbetet med internationella organisationer och andra länder avgör inte bara framtidsutsikterna för att utveckla långsiktiga relationer, utan också hur aktuella och växande behov ska finansieras. Ukraina fortsätter att få humanitärt och ekonomiskt stöd, både för återuppbyggnad och socioekonomisk återhämtning. Internationellt stöd spelar en avgörande roll för att finansiera sociala utgifter, understryker Yulia.
– För att förbättra samarbetet med internationella organisationer och öka finansieringen behöver Ukraina fortsätta att tydligt kommunicera vilka behov och utmaningar som finns. Det är också viktigt att skapa en gynnsam miljö för utländska investeringar i Ukraina, och att främja internationella handelsförbindelser för att diversifiera och stärka den ukrainska ekonomin, säger Yulia.
Går det att göra prognoser för 2023? Hur ser de i så fall ut?
– Inrikes efterfrågan kommer att förbli den främsta drivkraften för BNP-tillväxten i år, tror Lina och är ganska säker på sin sak. Tillväxten av bruttoinvesteringar i fasta kapital kommer dock att hämmas av säkerhetsrisker, som investeringsverksamhet är mycket känsligt för. Samtidigt kommer minskad utländsk efterfrågan att påverka BNP-tillväxten negativt. Importtillväxten kommer dock att vara hög på grund av hög konsumtion och begränsad inhemsk produktion. Samtidigt kommer möjligheterna till exportåterhämtning att hämmas av begränsningar i logistiken, och även av den fysiska förstörelsen av fasta tillgångar hos vissa företag inom exportindustrin.
– Ukrainas riksbank har skrivit upp sin prognos för ekonomisk tillväxt i år, från 0,3 till 2,0 procent, påpekar Yulia. Det finns en tilltro till snabb återställning av energiförsörjningen och en försiktig finanspolitik. Dessutom förväntas ökade budgetutgifter, understödda av internationellt bistånd, upprätthålla ekonomisk aktivitet och konsumtion.
Text: Fabian Rimfors
