Gå direkt till innehåll
Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Pressmeddelande -

Globalt bistånd till Ukraina alltför kortsiktigt enligt ny studie

Hittills har mer än 15 miljarder dollar i bistånd utlovats till Ukraina, men en ny global analys visar att åtgärderna är alltför kortsiktigt fokuserade. Internationella organisationer och regeringar som erbjuder bistånd till Ukraina riktar inte in sin hjälp på ett effektivt sätt. Detta menar två forskare i en ny studie publicerad i Public Money and Management.

Mer än 15 miljarder dollar totalt har hittills utlovats i ekonomiskt, tekniskt och humanitärt stöd till Ukraina sedan Rysslands invasion i februari. En omfattande analys av 35 länders regeringar, inklusive USA, samt ett halvdussin internationella organisationer, som Världsbanken, visar att samtliga var snabba att svara. Studien visar dock att deras åtgärder varken har varit kostnadseffektiva eller lämpliga, och alltför fokuserade på kort sikt. I stället menar de två forskarna bakom den nya studien att hjälpen måste prioritera hållbara mål, som att återuppbygga landet efter invasionen.

– Vår första analys visar paradoxala svar som inte bara prioriterar humanitärt bistånd utan också militärt bistånd, och som främst fokuserar på kortsiktiga åtgärder. De kortsiktiga bidragen tar inte itu med de långsiktiga effekterna och återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina, säger huvudförfattaren Giuseppe Grossi, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad.

– Regeringar har de politiska verktygen för att hantera de omedelbara effekterna av en mänskligt skapad katastrof. Men de kan sakna både kapacitet att använda dessa verktyg kostnadseffektivt, och lämpliga strategier för att möta de olika behoven på ett ansvarsfullt sätt. Detta gäller särskilt i ett långsiktigt perspektiv, säger Veronika Vakulenko, biträdande professor vid Nord universitet i Norge, som gjorde analysen tillsammans med Grossi.

Författarna menar att studien ger insikter i att bedöma och omvärdera stödpaket för mänskligt skapade katastrofer och efterföljande humanitära kriser. Rapporten belyser huruvida humanitär hjälp gynnar mottagarna i kris och lyfter fram lärdomar som kan dras för framtida händelser.

Forskarnas förslag: slå samman resurser från olika länder

Författarna använde information från officiella webbplatser och pressmeddelanden för att bedöma de många reaktionerna på invasionen. Typer av humanitärt bistånd, militärt stöd, samt annan hjälp, som exempelvis juridisk, specificeras per land. Svar från länder, icke-statliga organisationer och internationella organisationer dokumenterades individuellt i rapporten, vilken inkluderar åtgärder som vidtagits av Europeiska kommissionen, Världsbanken, Internationella valutafonden, NATO, Internationella Röda Korsets kommitté och FN.

– Resultaten avslöjar att hjälp och donationer lanserades nästan omedelbart, men att det finns spänningar i de många internationella svaren på att stödja Ukraina, säger Giuseppe Grossi.

Det militära stödet har varierat från land till land. Vissa länder är mer öppna (som Italien och Storbritannien) än andra (som Frankrike och Polen) om vad de har tillhandahållit. Den neutrala statusen för andra (som Schweiz) har påverkat deras handlingar. Författarna påpekar att det behövs mer ekonomisk insyn i hur biståndet hanteras.

– Vad forskningen föreslår är att regeringar och internationella organisationer slår samman sina resurser från olika nationer. På så sätt skulle vi kunna hantera framtida kriser bättre, säger Veronika Vakulenko.

– De länder eller internationella organisationer som har effektiva överföringar och biståndsprogram för militära, humanitära och utvecklingsmässiga ändamål, kommer att kunna ta itu med efterföljande humanitära katastrofer. Detta kommer att minska skadan av ojämlikheter i Ukraina och grannländerna, menar Giuseppe Grossi.

Studie: New development: Accounting for human-made disasters—comparative analysis of the support to Ukraine in times of war

International press release: Global aid response on Ukraine too short-term, says study

Kontakt

Giuseppe Grossi
Professor i företagsekonomi inriktning offentlig styrning
Högskolan Kristianstad
giuseppe.grossi@hkr.se
044-250 31 25
www.hkr.se/personal/giuseppe.grossi

Veronika Vakulenko
Biträdande professor
Nord universitet
veronika.vakulenko@nord.no
+47 75 51 78 24
www.nord.no/en/employees/veronika.vakulenko

Ämnen

Regioner


Högskolan Kristianstads mål är att vara ett ledande lärosäte inom några av landets mest eftertraktade akademiska utbildningar, anpassade för framtidens arbetsliv. 50 program och 270 kurser, som kännetecknas av vetenskaplighet, forskningsanknytning och hög pedagogisk kvalitet.

Kontakter

Sara Sonesson

Sara Sonesson

Presskontakt Kommunikationschef 044-250 36 62
Jakob Nord

Jakob Nord

Presskontakt Pr- och forskningskommunikatör 044-2503672

Relaterat innehåll

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.

Högskolan Kristianstad
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden