Våren blir både varmare och grönare

Framåt april brukar björkens vinternakna kvistar skifta i grönt här nere i Sydsverige. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs? Det är något som landskapsvetaren Robert Andersson belyser i sitt examensarbete från Högskolan Kristianstad.

När björken får musöron är våren här på allvar. Många njuter av trädens skira grönska. Andra av pollen som täpper igen luftvägarna. Få är dock medvetna om att lövsprickningen sker allt tidigare på året.

Robert Andersson, som studerar på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad, har i sitt examensarbete försökt utröna det eventuella sambandet med det förändrade klimatet.

– Under utbildningen har vi fått lära oss att små förändringar kan göra stora avtryck i landskapet. När vi läste ekologi började jag fundera över om den stigande temperaturen sedan 1800-talet kan ha påverkat lövsprickningen.

Läran om naturens skiftningar kallas fenologi, och genom Svenska Fenologinätverket fick Robert Andersson tillgång till uppgifter kring temperatur och lövsprickning från början av 1870-talet och framåt. Han valde att närstudera fyra sydliga län: Halland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar, och jämföra historiska data från perioden mellan 1873 och 1923 med den nutida från perioden 2008 till 2016.

– Tidigare har det gjorts liknande studier över större områden, men det intressanta är att fånga in lokala förändringar. Och på en del ställen längs ostkusten var skillnaderna otroligt stora, säger Robert Andersson.

Lövsprickningen sker allt tidigare i takt med att klimatet blir varmare.

Även om han redan anat ett visst samband, var resultaten slående: Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader. Samtidigt slår ekens löv ut i genomsnitt elva dagar tidigare, och björkens löv blir synliga drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut.

– I år var våren visserligen ovanligt sen, så hemma i Klågerup slog björken ut först i början av maj, men sett över en längre period så sker lövsprickningen betydligt tidigare nu är för hundra år sedan, säger han.

Han är försiktig med att dra några långtgående slutsatser. Många olika faktorer kan spela in, som nederbörd och datum för sista frosten. Ändå tycks det finnas starka kopplingar mellan just lövsprickning och ökad medeltemperatur.

– Många kanske uppskattar att kunna njuta av en tidigare vår, så visst kan det ha ett upplevelsevärde. Men det kan också ha negativ påverkan på ekologin. En lövsprickning i otakt kan bli ödesdigert för förekomsten av exempelvis fjärilslarver, vilket i sin tur gör att maten till de nykläckta fågelungarna uteblir.

Robert Andersson menar att denna typ av studier kan användas som komplement i framtida modeller av klimatdata.

– Sammanställningar av globala data ger ett globalt medelvärde, men det är mycket viktigt att undersöka förändringar på lokal nivå, eftersom dessa kan bli betydligt större än vad som visas av de globala medelvärdena.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Fabian Rimfors och Robert Andersson