Nyhet -
Världens mest beresta fågel visar vägen till Antarktis i SVT
De flyger drygt ett varv runt jordklotet varje år, vissa till och med två. De flyttar mellan sommar och sommar och får på så sätt mer dagsljus än de flesta andra varelser i världen. I april–maj kommer de till den skånska skärgården och häckar. Forskare har följt deras färder över världshaven och nu visas resultatet i dokumentären Tärnsommar på SVT.
Under april och maj brukar de anlända till den skånska skärgården, där deras läten tillhör sommarens signaturer. Det handlar om tärnorna, och framför allt om silvertärnan, Sterna paradisaea, som gör de längsta flyttflygningarna av alla, i snitt 5 000 mil fram och tillbaka mellan norra och södra halvklotets växelvisa sommarhalvår. Sedan 2013 har fem svenska tärnarter och dess flygningar över världshaven studerats av forskare. Förutom silvertärnan rör det sig om fisktärna, svarttärna, kentsk tärna och småtärna.
– Med hjälp av ljus- och aktivitetsloggrar studerar och jämför vi deras flyttvägar, flyttstrategier och övervintringsområde nere i Antarktis. Vi har studerat skånska och blekingska tärnor, berättar Johanna Grönroos, projektledare för tärnprojektet och som även är med att analysera och tolka forskningsresultaten.
Tärnprojektet heter egentligen Från svenska vatten till sydliga oceaner: studier av okända flyttningsmönster hos tärnor med ny teknik och det är just dessa så kallade loggrar som utgör den nya tekniken. Det är små ljusmätare med inbyggd klocka som väger knappt ett gram och som fästs på fåglarna.
– Tärnorna som bär loggrar måste fångas in efterföljande år och det är först när vi tankat ut informationen som vi får en bild av hur tärnorna rört sig under året, förklarar Johanna.
Den uppbrutna isarkipelagen under Antarktis polarsommar är våra silvertärnors hemvist under den svenska vintern.
Havens produktiva perioder styr
Vad är det då som skapar silvertärnans extrema flyttmönster, att flyga i snitt 5 000 mil om året, och vissa populationer uppåt 9 000 mil, vilket motsvarar mer än två varv runt jordklotet? Svaret finner vi inte i luften utan nere i vattnet.
– Silvertärnornas resa från norra halvklotets ljusa sommarnätter till Antarktis polarsommar innebär att fåglarna kan ta tillvara på havens mest produktiva perioder under en stor del av året. Få varelser på jorden upplever så mycket dagsljus under sitt liv som våra silvertärnor, förklarar Johanna.
Silvertärnornas årliga flytt är den längsta man känner till inom djurvärlden. Tärnorna tillhör också de mer allmänt kända flyttfåglarna och fascinerar många människor. Därför hoppas nu forskarna att deras studier ger ny kunskap om hur fåglarna genomför sina spektakulära migrationer.
– Denna kunskap är mycket viktig för att förstå flyttfåglarnas möjligheter att anpassa sig till nya omvärldsbetingelser, i en tid när klimat- och habitatförändringar sker i en accelererande takt. Den grundläggande kunskap våra studier tillför blir förhoppningsvis viktiga pusselbitar vid skydd och åtgärder för silvertärnans bästa.
På onsdag kväll är det premiär för naturfotografens Patrik Olofssons dokumentär Tärnsommar, som visas i SVT:s Världens natur klockan 20.00.
Text: Fabian Rimfors
Foto: Patrik Olofsson
SVT Världens natur: Tärnsommar
Var kan jag skåda silvertärnan?
Johanna Grönroos tipsar om att bästa platserna att skåda silvertärnor är i nordöstra Skånes skärgård, på öarna utanför Tosteberga och Landön. Men den häckar även nere i sydvästra Skåne.
Flyttfågelforskaren Johanna Grönroos släpper en silvertärna som försetts med logger.
Karta med de skånska och blekingska silvertärnornas flyttmönster över världshaven.
Under sitt liv upplever silvertärnan sannolikt inte något riktigt vintermörker, och får mer dagsljus än något annat djur på jorden.
Naturfilmaren Patrik Olofsson från Åhus under inspelning på Island.
