Den här veckan hålls den 13 internationella konferensen om ”culinary arts and sciences”, fritt översatt till kulinarisk konst och vetenskap (ICCAS), vid Högskolan Kristianstad. Under tre dagar samlas livsmedelsforskare och företrädare för livsmedelsindustri för att diskutera huvudämnet: Hur kan hälsosamma och hållbara matval underlättas i ett föränderligt samhälle?
– ICCAS är en av de viktigast
I Sydafrika finns en tradition av att äta insekter. Två studenter från Gastronomiprogrammet har därför rest dit med stipendium för att skriva sitt examensarbete om dagens sydafrikaners attityder till ätbara insekter. Men upplevelserna i det nya landet bjuder inte bara på insekter, utan även på nya insikter och utsikter, som ger värdefulla perspektiv och erfarenheter.
KK-stiftelsens rekryteringsprogram ska skapa förutsättningar för lärosätena att bygga upp starka forsknings- och utbildningsmiljöer genom att rekrytera nyckelpersoner. Nära 13 miljoner kronor har nu beviljats till sex lärosäten. Ett av lärosätena som beviljas medel för att kunna rekrytera rätt kompetens är Högskolan i Kristianstad.
I fyra dagar bjuder högskolans gastronomistudenter på lunch. Hållbart anpassade matlådor har skapat långa köer utanför deras foodtruck och uppskattningen har varit stor bland såväl studenter som personal och politiker på besök. Vad få tänker på är att det handlar om en examination och att det har krävts en hel del förberedelser.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
I takt med att världens befolkning ökar, ökar också efterfrågan på mat, och särskilt på protein. Därför måste det bli resurseffektivare att både producera och konsumera mat. Samtidigt måste det vara lönsamt för livsmedelsproducenterna. Hållbarhet i alla led kräver nya innovativa produkter och optimerade produktionsprocesser. Ett nytt forskningsprojekt på kött hoppas kunna bidra till just detta.
Att äta mat med bara händerna kan uppfattas som ovant och rentav ohyfsat. Men för personer med motoriska ätsvårigheter kan det vara en praktisk lösning för att få i sig måltiden. Sarah Forsberg, blivande doktor i mat- och måltidsvetenskap, tror att fingermaten kommit för att stanna.
Samhället måste bli mer hållbart, och för det behövs mer forskning och utbildning, och till det behövs finansiering och samverkan. Därför startar Högskolan Kristianstad nu en ny regional forsknings- och utbildningsmiljö med ett tvärvetenskapligt fokus för att skapa gränsöverskridande samarbeten mellan mat, hälsa och handel. Detta tillsammans med näringslivet och omgivande samhället.
Två masterstudenter har studerat alger i sina examensarbeten, Elna ur ett konsumentperspektiv och Marcus ur ett sensoriskt perspektiv. Båda arbetena är gjorda inom ramen för ett Chalmers-lett projekt som heter CirkAlg. Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Här får du veta lite mer om sockertång och havssallat.
Kan gemensam matlagning främja hälsa och välbefinnande hos personer med kognitiv funktionsnedsättning? Och kan mat och måltider samtidigt även förbättra samarbets- och kommunikationsförmågan? Det ser så ut, menar forskare bakom ett pågående forskningsprojekt.
Under våren och sommaren hade två franska gäststudenter internationell praktik på högskolan inom mat- och måltidsvetenskap. Uppdraget var att ta fram proteinberikad ”fingerfood” för äldre. Nu släpps Emeline Chambards och Lucie Borodacz’ receptsamling Fingerfoods – goda maträtter för att återfinna matglädjen.
Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.
Varför välja en upptrampad väg när du ska göra ditt examensarbete? Varför inte ta ut svängarna lite extra och utvidga din kompetens när tillfället finns? Det gör Sebastian Andersson, som läser tredje och sista året på Gastronomiprogrammet. I sitt examensarbete har han utvecklat en ny och innovativ hamburgerdressing baserad på den exotiska afrikanska baobabfrukten.
Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein och där har insekter en stor potential. Två miljarder människor äter redan insekter, men i Sverige saknas den traditionen. Så hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat? Det har forskare i Kristianstad tittat närmare på och samtidigt skapat en liten kokbok med insektsmat för olika tillfällen, från frukost till fest.
För ett och ett halvt år sedan gav han ut sin första kokbok, Smak av norrsken. Nu prisas han på internationella kokbokstävlingen, Gourmand World Cookbook Awards, i två kategorier: Food Writing och Arctic Food Culture.
Hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat? Och hur vet vi att "insektsmaten" är säker att äta? Det är två frågor som livsmedelsprofessor Karin Wendin och hennes forskargrupp ska utreda de närmaste två åren. Nu får projektet Insekter - en kulinarisk och hållbar delikatess 1,4 Mkr av KK-stiftelsen, och ytterligare 1,2 Mkr från näringslivet, för att finna svaren.
I helgen arrangerades innovationstävlingen Greater CPH Food Hack på Krinova, där över 70 deltagare från fler än 25 länder deltog. Deltagarna jobbade fram koncept för hur vi kan producera, distribuera och konsumera mat på ett mer hållbart sätt. Andrapriset gick till Högskolan Kristianstads student Marcus Johansson och hans kompanjon som löste ett vanligt problem vid hantering av färsk tryffel.
Hur skapar du en komplett måltid till specifika målgrupper och sammanhang? Detta examineras just nu förstaårsstudenterna på Gastronomiprogrammet i. På temat husmanskost 2017 har de fått i uppgift att skapa något nytt av det gamla.
Vad händer inom svensk köttforskning och vart vill vi i framtiden? Hur skulle vi kunna formera oss i relation till exempelvis den nya livsmedelsstrategin och framtidens proteinutmaning? Forskare och näringsliv samlas för att dryfta framtidens möjligheter och utmaningar inom svensk köttnäring.
Måltiderna i förskolan upplevs ofta som ett stressmoment. Men i själva verket är det oanade pedagogiska möjligheter som döljer sig där. Förutsatt att måltidspersonal och pedagoger tillåts samarbeta över gränserna kan det skapas goda matvanor för resten av livet. Det visar en studie som gjorts av två forskare vid Högskolan Kristianstad.