Gå direkt till innehåll

Kategorier: landskapsvetenskap

  • Klippan Nammásj med sina 823 möh mitt i väldiga Rapadalen skapar en förtrollande vy och kontrast mot Sveriges näst högsta fjällmassiv i fonden, där Sarektjåkkås stortopp reser sig hela 2 089 meter. Foto: Johanna Grönroos

    Väglösa världsarvet lär oss läsa landskapet

    Varför står bergen där de står? Varför ser naturen ut som den gör? Och hur använder vi naturen för att lära ut till andra? Bästa svaren på dessa frågor finner vi i världsarvet Laponia. Landskapet öppnar sig som en bok, redo att läsas miljoner år bakåt i tiden men också i de flyktiga moln och samiska namn som korsar vår väg. Vi lär in och ut, hänförda av vyerna i vildmarken bortom vägarnas slut.

  • Björkens löv spricker drygt 16 dagar tidigare nu jämfört med för hundra år sedan.

    ​Ny forskning: Våren har blivit både varmare och grönare

    Björkens vinternakna kvistar skiftar i grönt allt tidigare i södra Sverige. Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader vilket fått björkens löv att slå ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser?

  • Hur påverkades naturen av O-ringen?

    Hur påverkades naturen av O-ringen?

    Orientering kan vara en del av framtidens naturvård. Det menar två landskapsvetarstudenter vid Högskolan Kristianstad som gjort en studie på hur naturen påverkades av det stora idrottsevenemanget O-ringen Skåne 2014.