Gå direkt till innehåll
Björkens löv spricker drygt 16 dagar tidigare nu jämfört med för hundra år sedan.
Björkens löv spricker drygt 16 dagar tidigare nu jämfört med för hundra år sedan.

Pressmeddelande -

​Ny forskning: Våren har blivit både varmare och grönare

Björkens vinternakna kvistar skiftar i grönt allt tidigare i södra Sverige. Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader vilket fått björkens löv att slå ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser? Det har landskapsvetaren Robert Andersson tittat närmare på i sitt examensarbete från Högskolan Kristianstad.

När björken får musöron är våren här på allvar och många njuter av trädens skira grönska. Få är dock medvetna om att lövsprickningen sker allt tidigare på året och att det får konsekvenser för flora och fauna. Robert Andersson, som studerar på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad, har i sitt examensarbete studerat temperatur och lövsprickning genom att jämföra historiska data från perioden mellan 1873 och 1923 med den nutida från perioden 2008–2016. Han har närstuderat fyra sydliga län: Halland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar.

– Tidigare har det gjorts liknande fenologiska* studier över större områden, men det intressanta är att fånga in lokala förändringar och det har aldrig gjorts i dessa län. På en del ställen längs ostkusten var skillnaderna otroligt stora, säger Robert Andersson, landskapsvetarstudent vid Högskolan Kristianstad.

Även om han redan anat ett visst samband, var resultaten slående: Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader. Samtidigt slår ekens löv ut i genomsnitt elva dagar tidigare, och björkens löv blir synliga drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Många olika faktorer kan spela in, som nederbörd och datum för sista frosten. Ändå tycks det finnas starka kopplingar mellan just lövsprickning och ökad medeltemperatur.

– En allt tidigare vår kan ha negativ påverkan på ekologin. En lövsprickning i otakt kan bli ödesdigert för förekomsten av exempelvis fjärilslarver, vilket i sin tur gör att maten till de nykläckta fågelungarna uteblir, säger Robert Anndersson.

* Fenologi är läran om naturens skiftningar.

Fenologisk studie av björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) – En regional jämförelse av historiska och nutida fenologi- och temperaturdata

Längre version av pressmeddelandet finns här

Kontakt

Robert Andersson
Student vid Landskapsvetarprogrammet, Högskolan Kristianstad
0702-29 99 25
rmgranit@hotmail.se

Ämnen

Kategorier


Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 13 500 studenter vid något av högskolans 48 program eller 400 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga programutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Kontakter

  • Robert Andersson
    Robert Andersson
    Licens:
    Creative Commons erkännande
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5184 x 3456, 6 MB
    Ladda ner
  • Björkens sprickande löv
    Björkens sprickande löv
    Licens:
    Creative Commons erkännande
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    918 x 516, 175 KB
    Ladda ner
  • Lövsprickning på björk
    Lövsprickning på björk
    Licens:
    Creative Commons erkännande
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1632 x 918, 375 KB
    Ladda ner
  • Fenologisk studie av björk (Betula alba) och ek (Quercus robur): En regional jämförelse av historiska och nutida fenologi- och temperaturdata
    Fenologisk studie av björk (Betula alba) och ek (Quercus robur): En regional jämförelse av historiska och nutida fenologi- och temperaturdata
    Licens:
    Creative Commons erkännande
    Filformat:
    .pdf
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Högskolan Kristianstads landskapsvetarstudenter arbetar handgripligen med FN:s globala mål.

    Studenter lyfter de globala hållbarhetsmålen

    På Högskolan Kristianstad är hållbar utveckling och FN:s globala hållbarhetsmål integrerade i allt planeringsarbete och i alla program. Det finns många sätt att göra detta på rent praktiskt. Landskapsvetarstudenterna visar handgripligen hur de arbetar med de globala målen, vilket de gör både pedagogiskt och illustrativt.