Högskolan Väst deltar i en ny forskarskola som ska stärka industrins förmåga att ställa om till cirkulär tillverkning i metall. Osäker tillgång på råvaror och energi ställer krav på robusta och mer självförsörjande produktionssystem
Forskaren Achmad Ariaseta vid Högskolan Väst har studerat två nya superlegeringar som är utvecklade för att klara extrem värme i framtidens jetmotorer. Frågan han ville besvara var: Går de här avancerade materialen att svetsa utan att sprickor bildas?
Hur kan industrin bli mer flexibel och intelligent utan att kompromissa med medarbetarnas säkerhet? I en ny avhandling från Högskolan Väst undersöker Bassam Massouh hur AI‑baserade produktionssystem kan fatta säkrare beslut i realtid – något som gör det möjligt för människor och autonoma system att arbeta tillsammans på ett säkrare sätt.
Att svetsa material som ska tåla höga temperaturer och högt tryck är ett av industrins mest komplexa moment, där små sprickor kan få stora konsekvenser. Det är just dessa sprickor, även kallade varmsprickor, som industridoktoranden Mikael Johansson har ägnat en stor del av sin forskning åt, både hur de uppstår och hur man kan minimera dem.
Vivek Patel är en av få forskare i Sverige som arbetar med friktionsomrörningssvetsning – en svetsprocess som väcker allt större intresse. – Processen har många fördelar och möjligheter för industriaktörer som vill minska produktionens miljöavtryck, säger Vivek, nyligen utnämnd till professor i svetsteknologi vid Högskolan Väst.
Fem industriföretag har tillsammans med forskare på Högskolan Väst nått stora framsteg inom additiv tillverkning med laser och tråd. Alfa Laval förbereder nu för att använda teknologin i skarp produktion. - Inom två år kan vi tillverka stora komponenter i rostfritt stål, säger George Persson, AM Ingenjör, Alfa Laval.
Högskolan Västs summering av 2025 visar hur högskolan på olika sätt bidrar till kompetensförsörjning och stärkt konkurrenskraft, både i regionen och i Sverige. Fler studenter klarar sina studier och tar examen, högskolan hjälper till att möta ingenjörsbristen med fler antagna inom ingenjörsutbildningarna samt att högskolan genom världsledande forskning bidrar till att stärka Sveriges beredskap.
När industriföretag ställer om till en digitaliserad produktion innebär det nya roller och arbetssätt för alla i företaget. En förändring som kan vara svår att sätta ord på. Forskaren Linnéa Carlsson, Högskolan Väst, lät intervjupersoner visualisera sina tankar om digitalisering på papper, vilket öppnade för reflektioner på ett djupare plan.
Högskolan Väst möter industrins ökade behov av svetskompetens med en ny uppdragsutbildning som ger certifikaten International Welding Engineer (IWE) alternativt International Welding Technologist (IWT). – Vi ser fram emot att utbilda fler svetsingenjörer och svetstekniker för att stärka industrins konkurrenskraft, säger Paul Kah, professor i svetsteknologi, Högskolan Väst.
Högskolan Västs forskning inom teknik och lärande stärks av nya anslag från KK-stiftelsen. 62 miljoner kronor satsas på forskning i stark samverkan med över 20 industriföretag. Forskningen ska underlätta industrins hållbarhetsarbete genom nya typer av beläggningar, kompetensutveckling med mera.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Kristina Eriksson. Hon är docent i produktionssystem på Högskolan Väst. I nomineringen lyfts särskilt att Kristina Eriksson är en förebild för samverkan mellan akademi och industri och den konkreta nytta hon skapat för båda parter.
Nya lagkrav på textilinsamling har skapat en ansträngd situation för kommuner och andra aktörer som inte hinner ta hand om de ökade mängderna textilier. Kan automatiserad grovsortering vara en del av lösningen? Det ska automationsforskare på Högskolan Väst undersöka i ett nytt projekt.
