Gå direkt till innehåll
Agerar civilsamhället alltid i demokratins tjänst?

Nyhet -

Agerar civilsamhället alltid i demokratins tjänst?

Hon har efterfrågats av Utrikesdepartement för sin expertis och får ofta ställa upp i media och kommentera utrikespolitiska skeenden. Katarzyna Jezierska är nybliven professor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, och har byggt sin akademiska karriär kring forskning om civilsamhällets organisationer och deras komplexa roll i den nationella och internationella politiken.

Hur var din väg till att bli professor?

– Jag är född och uppvuxen i Polen och tog min masterexamen i statsvetenskap vid Warszawas universitet. Under grundutbildningen hade jag två utbytesterminer, en i Italien och en i Sverige. Sedan valde jag att flytta till Sverige för att doktorera vid Örebro universitet, och skrev en avhandling inom demokratiteori.

Efter disputationen fick Katarzyna ett postdokprojekt från Vetenskapsrådet som hon placerade vid Göteborgs universitet. Hon har haft forskningsvistelser i bland annat Ungern och Österrike. Efter några kortare vikariat som lektor på olika lärosäten blev hon lektor på Högskolan Väst. Hon drev flera forskningsprojekt med extern finansiering från bland annat Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen, innan hon blev professor på Högskolan Väst.

Vilka ämnen har du forskat kring?

– Jag är statsvetare, och under de senaste tio åren har jag haft särskilt fokus på civilsamhällets organisationer och deras roll i den nationella och internationella politiken. Jag har studerat hur de fungerar i både demokratiska och odemokratiska regimer.

Utöver civilsamhällets roll har Katarzyna också forskat om jämställdhet, särskilt inom utrikespolitik och diplomati.

Vad har du kommit fram till i din forskning?

– Ett ganska spännande och lite oväntat resultat är att civilsamhällets organisationer, trots sin allmänt positiva roll i demokratin, inte alltid agerar i demokratins tjänst. Många förväntar sig att frivilligorganisationer ska stärka demokratin genom att engagera medborgarna och bli en slags skola i demokratiska processer. Det stämmer ibland. Men i mina studier, särskilt i Centraleuropa som är mitt geografiska specialområde, har jag sett att civilsamhället faktiskt kan bidra till att främja en mer odemokratisk utveckling.

Katarzyna menar att civilsamhället ofta betraktas som en positiv kraft för demokratisk utveckling, men säger att civilsamhället kan också bidra till att försämra demokratin. Till exempel har hon forskat om hur civilsamhället bidrar till polariseringen i samhället och belyst hur en del tankesmedjor spelar en aktiv roll i att stödja krafter och politiska rörelser som underminerar demokratiska institutioner.

Vad är det som driver dig?

– Det är nog blandningen av teoretiska och empiriska utmaningar. Jag är väldigt nyfiken och tycker det är roligt att prata med folk, så jag gör mycket intervjuer för att samla in data. Intervjuer ger en inblick i olika aktörernas perspektiv på hur saker och ting fungerar och är ett bra komplement till annan typ av data jag brukar arbeta med, som dokument, journalistik och andra skrivna källor.

Katarzyna ser varje nytt projekt som ett spännande pussel där hon sätter ramen och sedan lägger ihop bit för bit. Hon beskriver hur hon älskar att rensa skrivbordet och börja på något nytt. Just nu är hon i full gång med att skriva nya forskningsansökningar och ser det som en väldigt rolig del av arbetet, vilket kanske inte alltid är så vanligt.

– En projektidé jag arbetar fram just nu handlar om korruption och diplomati, och ett annat om politisering inom diplomatin, det vill säga politiska tillsättningar av ambassadörer.

Vad är bäst med Högskolan Väst?

– Det jag verkligen uppskattar med Högskolan Väst är att utbildningen, som är ett av de två viktigaste uppdragen för alla lärosäten, tas på stort allvar här. Jag började som vikarierande lektor här och delar nu programansvaret för Internationella programmet för politik och ekonomi (IPPE) med en kollega. IPPE är ett mycket bra program, med internationella studenter och väldigt bra och engagerade lärare.

Hur vill du bidra till samhällsutvecklingen?

– Jag tror att jag kan bidra genom att belysa viktiga politiska processer, till exempel civilsamhällets roll. Kanske inte genom direkt tillämpning av min forskning, men genom min expertis som kommer från min forskning. Jag får ofta kommentera ämnen i media, och jag får även förfrågningar från andra aktörer som ambassader, organisationer i civilsamhället och Utrikesdepartementet, baserat på min forskning om utrikespolitik.

Katarzyna hoppas att hennes forskning kan bidra till en mer kritisk och informerad samhällsdebatt.

Finns det nåt problem du drömmer om att lösa?

– För det första vill jag få till de här projekten. Jag tror verkligen att vi är nåt på spåren, men det handlar om tre- till fyraåriga projekt, så inga jättelångsiktiga drömmar. Sen vill jag fortsätta forska om civilsamhället, och kopplingen mellan civilsamhället och internationell politik. Det finns mycket kvar att utforska där. Jag hoppas att min forskning kan göra skillnad genom att bidra till en djupare förståelse av hur samhället fungerar.

Kontakt: Katarzyna Jezierska, professor i statsvetenskap, Högskolan Väst, katarzyna.jezierska@hv.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.