Gå direkt till innehåll
Anders Johanssons forskning visar värdet av att ta hänsyn till fler värdekedjor än produkten och lönsamhet när en fabrik ska utformas.
Anders Johanssons forskning visar värdet av att ta hänsyn till fler värdekedjor än produkten och lönsamhet när en fabrik ska utformas.

Nyhet -

Anders utmanar traditionella sätt att utforma fabriker

Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.

– Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks.

– När företag investerar i fabriker har man i regel fokus på att tillverka produkter med rätt kvalitet, till rätt pris i en viss volym. Beslutsunderlagen baseras på ekonomiska värden. Men utöver tillverkningen och produkterna, kan fabriken också bidra med andra värdekedjor som både företaget, kunderna och andra intressenter i det omgivande samhället har nytta av.

– Jag har identifierat vilka olika intressenter som kan finnas kring en tillverkande industri, vilka mervärden fabriken kan bidra med och hur de kan beaktas när beslut om nya investeringar i tillverkningssystem och fabriker ska tas.

Anders har som industridoktorand på Scania i Södertälje kunnat studera utvecklingen för företagets fabriker i olika världsdelar under flera år.

Vilka intressenter och mervärden finns?

– Internt kan företag vinna på att involvera produktutvecklare, inköpare, marknadsförare, säljare och andra yrkesgrupper i beslutsprocessen. Det tillför ofta nya perspektiv på tillverkningen och kan inspirera till nya innovationer som förbättrar produkter, kundservice med mera. En bred personalrepresentation är också nödvändig för att kunna skapa mer hållbara arbetsplatser.

– Externa intressenter kan vara utbildningsanordnare i närområdet som i nära samverkan med industriföretaget stärker kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Om man utformar fabriker så att skolor på olika stadier kan göra studiebesök utan att säkerheten äventyras, kan det inspirera framtida medarbetare och underlätta samarbeten med forskare och studenter.

– Produktionsanläggningar är komplexa miljöer där höga säkerhetskrav styr utformningen och begränsar tillgängligheten. Men lyckas man skapa en mer besöksvänlig fabrik kan det få betydelse för utvecklingen inom flera områden.

– På lång sikt påverkar företaget också det omgivande näringslivet och samhället. Olika former av kringservice och samhällsfunktioner utvecklas ofta i takt med produktionsenheten.

Vilka utmaningar finns i beslutsprocessen?

– Det kan uppstå intressekonflikter när olika krav och värden krockar. De ekonomiska värdena är idag högt prioriterade i de slutgiltiga besluten. Det kan vara svårt att ”räkna hem” insatser som gör arbetsplatsen mer hållbar, som minskar fabrikens klimatpåverkan eller som gör det möjligt att ta emot förskoleklasser där framtidens rekryteringsbas finns.

– Det kan också vara komplicerat att köpa in ny teknik till en fabrik. Utvecklingen går snabbt i spåren av digitaliseringen, samtidigt som investeringen i ny utrustning ska vara långsiktig. För att få till en optimal kravspecifikation där många värden tillgodoses, krävs bred samverkan mellan olika avdelningar och en öppen beslutsprocess.

– Men den största utmaningen är nog att se fabriksinvesteringar som en del i ett större sammanhang. Att inte bara tänka på produkten och lönsamheten utan tänka mer innovativt och värdera helheten.

Påverkar din forskning hur Scania utformar nya fabriker?

– Scania befinner sig i en stor organisatorisk förändringsprocess och pratar mer och mer om nya värdekedjor. Det börjar finnas en större medvetenhet om att alla värden inte går att omsätta i kronor och ören.

– Min roll på Scania är att stötta kolleger runt om i världen i frågor om produktionsutveckling och kvalitet. Så jag hoppas kunna bidra till att bredda perspektiven när företaget investerar i nya fabriker.

– Det är kul att se att företaget redan tar hänsyn till digitaliseringens effekter och inkluderar hållbarhetsvärden i beslutsprocessen.

Ta del av Anders Johanssons avhandling: "Challenging traditional manufacturing objectives: Designing manufacturing systems for product manufacturing and value production"

Kontaktuppgifter: e-post: anders.y.johansson@scania.com. Tel: 08-553 801 65

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Christina Axelsson

Christina Axelsson

Kommunikatör, forskning 0739-01 33 86
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.