"Bädda för alternativa sätt att fånga data på"

Corona-pandemin har påverkat de flesta av oss på något sätt. För de anställda på Högskolan Väst har det bland annat inneburit stora omställningar till digitala arbetssätt och mycket arbete hemifrån. Ulrika Lundh Snis, professor i informatik och arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst, berättar om hur pandemin påverkat hennes vardag som forskare och berättar om lärdomarna situationen burit med sig.

Hur har Corona påverkat din vardag i egenskap av forskare?

- Då jag jobbar med forskningsprojekt som alla samverkar med företag och organisationer så sattes planerna för observationer och träffar i stå. Datainsamling på plats ute i verksamheterna var ju inte möjligt, dels för att företagen fick akut styra om sin verksamhet, dels för att de till och med tvingats permittera folk som skulle varit med i våra projekt.

Vad har vart svårast med jobb på distans?

- Avsaknaden av fysiska möten. Även att de medverkade från företagen och organisationerna inte kunnat vara på plats på grund av permitteringar eller för att de haft fullt upp med annat. Det har också varit svårt att få tillgång till data och människor som skulle ingått i designarbete och deltagit i intervjuer och på möten.

Vad har funkat bra, kanske bättre än väntat?

- Själva distansomställningen har gått bra. I de olika projektgrupperna har vi kunnat ha möten och arbeta tillsammans på distans, till exempel med planeringsaktiveter, litteraturinläsningar och artikelskrivande. De projektmedlemmar från företagen och organisationerna som har kunnat delta har verkligen gett allt och försökt vara närvarande under zoom-möten, vilket gjort att det känts som om samhörigheten ändå ökat. Även ett plus till forskningsfinansiärer som låtit oss förlänga projekttiden.

Vad kommer du ta med dig i fortsättningen från denna period?

- Det är ju många olika saker… Men en viktig del som projektledare är nog att bädda för alternativa sätt att fånga data på, att själva forskningsdesignen kan behöva vara mer öppen och flexibel. För framtiden hoppas jag också att folk har fått upp ögonen för och kunskapen om online-möten och teknikstödda samarbeten som ett alternativ till resor och fysiska träffar. Att ersätta fysiska möten helt tror jag inte på – inte ens för forskningens ”nya normala” - men en kombination i alla fall.