Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterat till gaming.

Med medel från Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och värfärd, Forte, tilldelades forskaren Sevtap Gurdal på Högskolan Väst nyligen drygt 4, 3 miljoner kronor till projektet Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige. Vi bad Sevtap, lektor i psykologi och projektledare, berätta om innehållet i projektet.

Projektet, Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige, utgår från att gaming idag är en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och att det sedan sommaren 2018 också finns klassad som så pass problematiskt att den finns som en diagnos (gaming disorder). Diagnosen syftar på de ungdomar där datorspelandet har tagit över större delar av livet och riskerar skapa ohälsosamma konsekvenser. Idag finns inte tillräckligt med forskning om varför en del ungdomar utvecklar problematiskt datorspelande och på vilket sätt ungas datorspelande relaterar till psykiska hälsa.

Varför är detta viktigt att forska om?
Syftet med projektet är att få fördjupad kunskap om relationen mellan gaming och psykisk hälsa. Ungdomar och föräldrar kommer inkluderas i studien och det kommer även finnas ett långtidsperspektiv där vi kommer följa ungdomar över tid, men också deras gamingvanor i vardagen. Studien kommer bidra med ökad kunskap som kan förklara ungas gamingproblematik, och vad den kan innebära för ungdomars psykiska hälsa.

Vad hoppas ni komma fram till?
Förhoppningen är att resultaten från studien kan bidra med kunskap som leder till att utveckla insatser som kan förebygga psykisk ohälsa som är relaterat till gaming.

Hur är projektet utformat?
Det här projektet kommer löpa över tre år (2023 - 2025) och består av tre delstudier. Delstudie I ska undersöka samband mellan ungdomars datorspelande och psykiska ohälsa. I delstudie IIhar 16 – 19-åringar och deras föräldrar svarat på frågor om inställning till spel om pengar och spelvanor, ungas och föräldrars psykiska hälsa och tankar om livet, upplevelse av föräldra-barnrelationen. I sista delstudien, delstudie III kommer dag-till-dag-mätningar användas där ungdomarna ska besvara frågor tre gånger (fasta tider) per dag under två veckors tid. Vi hoppas på så sätt att kunna fånga deras upplevelser av psykisk ohälsa och gaming under kort tid, men med frekventare mätningar.

I forskargruppen ingår Sabina Kapetanovic, lektor i psykologi, Högskolan Väst, Anders C Håkansson, professor i beroendemedicin, Lunds universitet samt Emma Claesdotter Knutsson, doktor i psykiatri, överläkare, Region Skåne.

Kontakt: Sevtap Gurdal, lektor i psykologi, sevtap.gurdal@hv.se