Högskolepedagogik i fokus på debatt

Blir högskolans lärare automatiskt bättre om de går en högskolepedagogisk kurs? Det var en av kärnfrågorna då politiker och företrädare för Högskolan Väst möttes i en debatt som inledde Sveriges Förenade Studentkårers, SFS, Fullmäktigemöte i Trollhättan i torsdags.

SFS kom i dagarna ut med rapporten Alla fattar utom jag, som fokuserar pedagogiken i högskolan där man ställer sig frågan hur man skapar förutsättning för god undervisning. I rapporten framgår det att hos 60 procent av alla lärosäten, ställs det inte krav på att all undervisande personal ska ha en högskolepedagogisk utbildning.

- Vi har det som krav och för oss som litet lärosäte har vi löst detta genom att samarbeta med Göteborgs universitet. Sedan är inte en pedagogisk utbildning en garanti. Det handlar också om att ha engagemang i andra människor och det kan man inte lära sig genom en utbildning, menar Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.

Pedagogen Leif Berndtsson, prisad som bästa lärare på Högskolan Väst 2014, fanns också med i panelen. Han håller med:

- Pedagogikutbildning är viktigt men för att få till en bra lärsituation är samspelet mellan människor viktigt. De är inte bara teorier som behövs.

Det diskuterades vídare om det skulle stärka kvaliteten på utbildningarna om man det fanns en myndighet på nationell nivå som hade ett övergripande ansvar för att främja pedagogisk utveckling.

- Jag tror att det skulle vara bra och förutom det också ett nationellt krav på högskolepedagogisk utbildning för att undervisa på högskolan, säger Kerstin Norén.

Lärarledd tid och breddad rekrytering
I dessa frågor fanns delade meningar hos de två riksdagsmännen Betty Malmberg (M) och Emma Hult (MP) som också deltog i debatten. Ämnet gled så småningom över i breddad rekrytering och andel lärarledd tid. Att den lärarledda tiden har minskat är oomtvistat och frågan är hur detta påverkar kvaliteten på utbildningen.

- Idag arbetar vi med många olika pedagogiska modeller såsom till exempel flipped classrooms. Det behöver därför inta vara givet att mer lärarlett ger bättre resultat, menade Kerstin Norén.

Leif Berndtsson pekade också på ett bekymmer med bristande studentnärvaro:

- Studentnärvaro är minst lika viktigt som lärarledd tid. Det krävs ett samspel och då måste studenterna vara där. Så är det inte alltid. Och att breddad rekrytering skulle vara ett bekymmer i klassrummet är inget jag känner igen. Personer från studieovana hem kräver inga andra insatser jämfört med andra.

Vad gör ni på hemmaplan?
Tills sist ombads paneldeltagarna att berätta om något konkret de avsåg att göra härnäst.

- I min roll arbetar jag delar av min tid med samverkan och projekt. Under kommande år vill jag arbeta för att involvera studenter ännu mer in i samverkan och utvecklingsprojekt. Det ger förankring till teorierna och blir en aktiv del i arbetsintegrerat lärande, som också gynnar lärandet, säger Leif Berndtsson.

Kerstin Norén ville ge en uppmaning till SFS:

- Detta är viktigt att diskutera – här görs det alldeles för lite. Häng i SFS och jobba för att göra detta till en het fråga! På hemmaplan tycker jag vi bör titta närmare på ärenden från disciplinnämnden. Särskilt avskrivna ärenden är intressanta att analysera ur ett kommunikationsperspektiv. Hur kommunicerar vi med studenterna om de viktiga målen i vår verksamhet – som att lära sig att tänka och analysera på egen hand?