Hur ska yrkeslärare navigera i en föränderlig och digitaliserad omvärld?

Digitaliseringen i arbetslivet ställer nya krav på yrkeslärarna. Vilken typ av undervisningsmaterial de ska använda för att rusta eleverna för yrken i en verklighet där tekniken ständigt förändras? I en ny doktorsavhandling vid Högskolan Väst undersöker forskaren Sandra Carlsson hur yrkeslärare kan navigera och undervisa i ett föränderligt klassrum, i takt med den digitala utvecklingen.

I sin avhandling ”Yrkesundervisningspraktiker – ett sociomateriellt perspektiv” belyser Sandra Carlsson hur yrkeslärare jobbar med olika typer av undervisningsmaterial och vad det innebär för utmaningar och möjligheter. På yrkesprogrammen används allt från datorer och iPads till skruvmejslar och stetoskop. I vård- och omsorgsprogrammet kan en människa bli undervisningsmaterial – till exempel en kollega som man övar på för att känna puls eller tolka en hudton.

– Det handlar inte bara om digitala verktyg. Det handlar om alla resurser, även analoga, som lärarna använder för att skapa mening i klassrummet, säger Sandra.

Läraren som navigatör

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar blev tydliga när Sandra följde undervisningen i en klass på el-och energiprogrammet. Läraren såg mobiltelefonen som ett bra redskap i undervisningen och startade en ”läskvart” där eleverna uppmanades att läsa elnyheter på mobilen. Det skulle i sin tur öka el-relaterat innehåll i deras flöden när de scrollade på fritiden. ”En läsande elektriker är ju oslagbar”, menade läraren. Ett annat initiativ var att använda Instagram i undervisningen, genom att till exempel titta på inlägg från elektriker som lagt upp bilder på snygga elinstallationer, och sedan uppmuntra eleverna att försöka göra samma sak i klassrummet.

– Det är ju ett jättebra exempel på hur man kan använda sig av digitaliseringens möjligheter för att samverka med arbetslivet. Det handlar ju också om att läraren här utgår från verkligheten och sina kunskaper i undervisningen. Men samtidigt visade det sig att det här sättet att arbeta mötte flera utmaningar, berättar Sandra.

Initiativen att använda mobilen i undervisningen kolliderade bland annat med skolans ordningsregler: mobiltelefoner skulle samlas in i början av varje lektion. Samtidigt växer debatten om ungdomars skärmberoende och att de i för stor utsträckning lever sina liv i sociala medier. Så hur ska en yrkeslärare navigera för att hamna rätt i undervisningen?

Elevernas behov, skolans regler, arbetslivets krav

Att undervisa på en yrkesutbildning idag innebär att hela tiden förhålla sig till tre aktörer: elevernas behov, skolans struktur och det föränderliga arbetslivets krav. Yrkesläraren blir en navigatör mellan dessa. Sandra sammanfattar lärarnas arbete med ett begrepp från hälsovetenskapen: salutogent perspektiv – att bygga på det som är friskt, det som faktiskt fungerar.

– Jag är ju själv lärare och specialpedagog i botten, och min drivkraft är att eleverna har rätt till en god undervisning. Lärarna jag lyfter fram gör ett väldigt bra arbete, men de borde ges bättre förutsättningar att få göra den här navigeringen för att tillgodose elevernas behov. Men de får inte riktigt tiden till det, som att hålla sig uppdaterade kring nya teknologier, eller förhålla sig till hur de ska lösa att skolans policy kanske inte riktigt är anpassad för yrkesprogrammen.

En viktig samhällsfråga

Sverige står inför en brist på yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt är det svårt att rekrytera både elever och yrkeslärare till yrkesprogrammen. Sandra menar att hennes forskning visar på behovet av att ge yrkeslärarna bättre möjligheter att utveckla undervisningen så att utbildningarna ligger rätt i tiden.

– Vi behöver göra yrkesutbildningarna mer attraktiva. Det börjar med att lyssna på dem som står mitt i undervisningen. De behöver stöd för att kunna skapa undervisning som både speglar arbetslivet och möter elevernas behov här och nu. Ytterst handlar det om att säkra framtidens kompetensförsörjning – och att värna en undervisning som bygger både kunskap och stolthet. Jag tror verkligen att god undervisning är möjlig – om vi ger lärarna rätt villkor, avslutar Sandra.

Sandra Carlsson är ny doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Här hittar du hennes avhandling: ”Yrkesundervisningspraktiker – ett sociomateriellt perspektiv”

Kontakt: Sandra Carlsson, Högskolan Väst

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid