Krönika: Kriget som förändrar ett sekel

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det Wayne Stephen Coetzee, lektor i statsvetenskap, som på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina menar att vi står inför ett historiskt ögonblick. Kan kriget förändra ett helt sekel?

I april 2022 kallade Michael Hirsh, en känd korrespondent på tidskriften Foreign Policy, Rysslands invasion av Ukraina för en händelse "som förändrade ett sekel". Överdrev han konsekvenserna av detta krig, eller hade han en poäng?

De som drabbas hårdast av detta krig är naturligtvis ukrainarna själva. Ukrainas ekonomi beräknas ha krympt med cirka 30 procent, och cirka 14 miljoner människor har fördrivits. Konflikten i Ukraina orsakar extremt mänskligt lidande, massiva skador på civil infrastruktur och lämnar miljoner utan tillgång till mat, vatten och andra förnödenheter.

Dessa häpnadsväckande siffror påminner om 30-talets hungersnöd i Ukraina som skapades av regimen i Moskva och som kostade miljontals människor livet. Skillnaden är dock att den nuvarande konflikten inte är en isolerad kris. Effekterna av detta krig skakar en hel värld.

Ukraina är en betydande exportör av spannmål. Blockader av ukrainskt spannmål har förvärrat hungern i några av världens mest utsatta regioner. Östafrika och delar av Mellanöstern, till exempel, upplever just nu massvält utlöst av en ”perfekt storm” av torka, spannmålsblockader och ekonomiska konsekvenser av kriget. Miljontals människors liv står på spel. Vi har inte sett något av denna magnitud sedan andra världskrigets slut.

Kriget har inneburit ett abrupt slut på 30 år av globalisering och det internationella samarbete som gjort globaliseringen möjlig. Putins agerande har också oavsiktligt gjort att Natos medlemmar idag står närmare varandra än någonsin tidigare, och samtidigt kraftigt förändrat de pacifistiska attityder som funnits inom militäralliansen. Finland och Sverige, som har stått utanför Nato för att inte stöta sig med Ryssland, står nu på tröskeln till medlemskap. Detta motsvarar enorma geopolitiska skiften.

Vid sidan av förändringarna av Europas säkerhetsarkitektur har Rysslands illegala invasion också medfört en ny typ av informationskrigföring. Ukrainska styrkor har förändrat det traditionella slagfältet genom att utnyttja kapaciteten hos satellitbilder, smartphones och sociala medier.

Men trots dessa snabba förändringar på slagfältet har kriget samtidigt också återuppväckt "gamla" hot. Sedan slutet av kalla kriget och den gemensamma amerikansk-ryska vapenkontrollen har kärnvapenhotet minskat. Men under det senaste året har risken för ett kärnvapenkrig ökat till den högsta nivån på 60 år.

En av krigets största överraskningar har dock varit Rysslands militära misslyckande. Den ryska ledningens vision om en snabb, riktad "särskild militär operation" genomförd av en effektiv armé har kollapsat i ljuset av betydande militära misstag, stora förluster av soldater och utrustning.

Den största lärdomen hittills av kriget i Ukraina kanske är att länders imperialistiska ambitioner, som en gång fruktats, nu framstår som bräckliga. Och kanske är det just detta som är vårt unga sekels största prövning: Ukraina utkämpar faktiskt just nu det sista antikoloniala kriget i Europa.

Förlorar Ukraina kan det innebära att en ny global världsordning etableras, där Ryssland och Kina utgör stommen i en allians byggd på auktoritär kapitalism. Oavsett vad som händer under de närmaste månaderna så är det väldigt tydligt att vi står inför ett historiskt ögonblick.

Det verkar som att Hirsh hade en poäng.

Wayne Stephen Coetzee
Lektor i statsvetenskap
Högskolan Väst

Publicerad i TTELA och Bohusläningen den 25 februari 2023