Krönika: Utmaningar med elförsörjningen

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det två experter inom elkraft, Evert Agneholm och Lena Max, som visserligen är glada för det ökade intresset för deras område men som samtidigt är frustrerade över de felaktigheter som framförs i debatten.

Från att ha varit något som enbart tekniknördar diskuterar har elkraft blivit något som var och varannan pratar om. Som insatta inom området blir vi glada för det ökade intresset men samtidigt frustrerade för de felaktigheter som framförs i debatten. Vi anser att det är viktigt att debatten baseras på vetenskap och fakta och därför är det viktigt att vi alla är källkritiska när vi använder den information som vi översvämmas av från nätet, sociala medier eller den politiska debatten.

I debatten framförs ofta att det svenska elsystemet håller på att rasa ihop. Fakta är dock att lilla Sverige 2022 var den största nettoexportören av el i hela EU. Under 8 570 timmar nettoexporterade vi el och endast under 190 timmar så nettoimporterade vi el. Majoriteten av timmarna vi nettoimporterade el var i december då 2,5 kärnkraftverk var ur drift samtidigt som vattenkraftsproduktionen var begränsad. Eftersom Sverige är sammankopplat med andra länder hade vi inga problem att importera el under dessa timmar och dessutom hade Sverige tillgång till ytterligare produktionsresurser som kunnat nyttjas. Starka sammankopplingar med andra länder gör att svenska elproducenter kan tjäna mycket pengar på elexport samtidigt som Sverige kan få hjälp i situationer då vi har begränsningar med vår inhemska elproduktion.

De höga elpriserna under 2022 förklaras ofta med att problemet är självförvållat genom nedläggning av kärnkraftverk. Faktum är dock att Sverige under 2022 hade de lägsta spotpriserna på el i hela EU. De höga elpriserna i Sverige orsakades av höga elpriser i EU som smittade av sig till Sverige. Tack vare att vi hade så stort exportöverskott från Sverige kunde vi ofta fylla exportlänkarna till kontinenten och därmed begränsades prisökningen på el i Sverige.

Planerbar elproduktion från kärnkraft sägs ofta vara bättre än väderberoende elproduktion från vind och sol. Ur elsystemets synpunkt är självklart planerbar elproduktion alltid att föredra. I Norden finns dock mycket god tillgång på vattenkraft som är en fantastiskt bra reglerresurs som saknas i många andra länder. Kärnkraft fungerar sedan som en stabil produktionskälla som ger en konstant basproduktion. Elektrifiering av fordon och omställning av industrin innebär att mycket av den nya elförbrukningen kommer att utrustas med energilager i form av batterier och vätgaslager. I Norden finns således mycket goda förutsättningar att kombinera befintlig elproduktion, kommande energilager med en stor utbyggnad av väderberoende elproduktion från sol och vind.

Saknar vi då inte utmaningar med det svenska/nordiska elsystemet? Jo det svenska elsystemet står inför mycket stora utmaningar de kommande 20 åren då elproduktion och förbrukning ska fördubblas. För att industrin ska klara av dessa utmaningar är det viktigt att det skapas klara, tydliga, långsiktiga och konkurrensneutrala spelregler mellan olika fossilfria energislag. Våra politiker måste komma överens om en bred blocköverskridande överenskommelse som slår fast förutsättningarna för lång tid framöver. Som konsumenter måste vi också vänja oss vid stora variationer av elpriset och genom att anpassa vår elförbrukning, exempelvis ladda elbilen när det är billigt, kan vi dels minska våra egna kostnader samtidigt som vi möjliggör omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Och glöm inte att fortsätta vara källkritiska när ni använder information om el som ni hittar på nätet eller på sociala medier.

Evert Agneholm och Lena Max
Adjungerad professor respektive adjungerad universitetslektor i elkraft, Högskolan Väst

Publicerad i Ttela och Bohusläningen den 29 april 2023.